Forskare vid Cardiff Medicinska Universitet har gjort en banbrytande upptäckte i förståelsen av typ 1-diabetes. Genom laboratorietester har de funnit att en autoimmun reaktion, vilken får kroppen att angripa sina egna insulinproducerande betaceller i bukspottkörteln, kan utlösas av specifika proteiner på ytan av vissa bakterier.

I en nyligen publicerad studie i The Journal of Clinical Investigation, påvisades att så kallade mördart-celler, en typ av vita blodkroppar, aktiveras när de exponeras för bakterieproteiner som finns i bakterien Klebsiella oxytoca, som är känd för att orsaka infektioner hos människor.

Forskarna hade tidigare misstänkt mördart-cellerna vara involverade i de autoimmuna reaktionerna mot bukspottkörtelns betaceller, men nu har de lyckats spåra vad som aktiverar dessa celler.

Under laboratorieförsök simulerade forskarna infektioner i celler från donatorer utan diabetes genom att exponera dem för dessa bakterieproteiner. Resultaten visade att mördart-cellerna från dessa donatorer av misstag angrep deras egna insulinproducerande celler, vilket indikerar en typ av "korsreaktivitet".

Andrew Sewell, immunolog och ledare för studien, förklarar: "Vi upptäckte aktiverade mördart-celler med motsvarande korsreaktivitet i blodet hos patienter med typ 1-diabetes. Det tyder på att de observationer vi gjorde i laboratoriet kan ha betydelse för hur sjukdomen utlöses."

Forskningen pekar på bakterieproteiner som en potentiell utlösande faktor för att mördart-cellerna ställer in sig på att angripa kroppens egna insulinproducenter. En viktig aspekt av detta är antigenet HLA, som spelar en central roll för immunförsvarets förmåga att särskilja kroppsegna celler från främmande.

Den specifika HLA-typ som är kopplad till den bakterieinfektion som kan orsaka diabetes förekommer endast hos cirka tre procent av befolkningen i Storbritannien. Detta innebär att de patogena bakterierna som kan aktivera mördart-celler med en antiinsulineffekt är kopplade till en sällsynt infektion.

Forskarna är hoppfulla och menar att deras upptäckter kan leda till nya behandlingsmetoder för typ 1-diabetes. "Genom att identifiera vad som orsakar sjukdomen hoppas vi kunna hitta nya vägar för att behandla och kanske till och med förebygga sjukdomen".

I dagsläget finns det inget botemedel mot typ 1-diabetes, och patienter är beroende av daglig insulinbehandling, antingen genom sprutor eller piller.

Typ 1-diabetes medför också risker för flera medicinska komplikationer, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, njurskador, nervskador och ögonkomplikationer. Dessa insikter kan därmed inte bara revolutionera sjukdomens behandling, utan även rädda liv och förbättra livskvaliteten för många.