Partiledaren Alice Weidel fördömer vindkraftverken som "skammens väderkvarnar" och hotar med att riva dem om AfD kommer till makten. Det tyska högerextrema partiet Alternative für Deutschland (AfD) har väckt stark oro inom energibranschen och bland förespråkare för förnybar energi efter att Weidel uttryckt sitt beslut att riva alla vindkraftverk i landet vid en partikonferens i Sachsen.

Under helgen utnämndes Weidel officiellt till AfD:s kandidat till förbundskansler. Hon gick i sitt tal längre än sin politiska idol Donald Trump, som nyligen lovade att stoppa ny vindkraftsutbyggnad i USA. Weidel kritiserade vindkraftverken som ett hot mot den tyska ekonomin och hävdade att de snarare skadar snarare än hjälper landet.

Denna extremt negativa hållning har lett till skarp kritik från både energiexperter och ekonomer, som varnar för att en sådan politik skulle kunna leda till betydande ekonomiska förluster och rättsliga konflikter. Det skulle också kunna skada Tysklands rykte som en pålitlig investeringsmarknad.

Tyskland, Europas största ekonomi, har under flera år investerat kraftigt i omställningen till förnybar energi, med miljarder euro riktade mot vindkraft och solenergi. Att riva vindkraftverken skulle resultera i en katastrofal påverkan på energiförsörjningen och undergräva investerarnas förtroende.

AfD:s växande popularitet är en utmaning för den gröna energisektorn. I de senaste mätningarna inför det extrainsatta valet den 23 februari ligger AfD på imponerande 20-22%, vilket gör dem till det näst största partiet efter CDU/CSU. De styrande Socialdemokraterna och De Gröna har en betydligt lägre uppslutning.

Ekonomiska bedömare uttrycker oro för att AfD:s politik skulle kunna leda till rättsliga strider på grund av eventuella kontraktsbrott, vilket i sin tur kan resultera i miljarders tvister från investerare. Dessutom kan en minskning av vindkraftsproduktionen höja energikostnaderna för både hushåll och industri.

Dessutom är Tysklands mål att vara klimatneutralt till 2045. AfD:s politik skulle direkt motverka dessa åtgärder och göra det näst intill omöjligt att nå detta mål. En kris av förtroende för näringslivet kan också bli verklighet, och företag kan tveka att investera i Tyskland om landet backar från sina långsiktiga energiambitioner.

Med mindre än en månad kvar till valet står det klart att energipolitiken kommer att vara en central punkt i den politiska debatten. Det som avgörs den 23 februari kan få konsekvenser som sträcker sig långt bortom Tysklands gränser, och påverka hela Europas klimatstrategier.

Hela Europa tittar nu på Tyskland och undrar: Hur kommer valet att forma vår framtid?