Det är en paradoxal tid vi lever i. Medan kriser och konflikter härjar världen, fortsätter aktiemarknaderna att sätta nya rekord. Sedan den stora nedgången i början av 2009 har den amerikanska börsen stigit med nästan 1000 procent, medan den svenska motsvarigheten har ökat med imponerande 800 procent, vilket motsvarar över 15 procent per år.

Trots krig, pandemier och klimatkatastrofer har aktiemarknaden hållit sig stark. Faktum är att under det senaste året, sedan Hamas attack mot Israel, har den amerikanska börsen stigit med hela 33 procent. I Sverige har börsen reste sig nästan 20 procent högre än före krigsutbrottet.

Politisk instabilitet som följt efter Rysslands invasion av Ukraina har inte hindrat investerare att skörda vinster. Om mindre än en månad ska amerikanerna välja mellan Kamala Harris och Donald Trump, och en ny rapport avslöjar att om Trump vinner kommer USA:s statsskuld att öka i en alarmerande takt.

Trots dessa hot mot den globala ekonomin har skuldberget vuxit snabbare än någonsin, vilket resulterar i rekordhöga skulder och stigande räntor. Samtidigt har klimatförändringarna orsakat katastrofer som orkanen Helene, som tog över 220 liv och ledde till ekonomiska skador uppgående till flera hundra miljarder kronor. Faktum är att mindre än en procent av de drabbade husen var försäkrade mot översvämningar.

När vi ser på de globala kolproducenterna, som den kinesiska jätten Shenhua Energy vars aktie har ökat med 130 procent på de senaste fem åren, är det skrämmande att konstatera att världens konsumtion av kol fortfarande ökar trots tydliga varningar om dess förödande effekt på klimatet. Även Exxon Mobil har dubblat sitt värde sedan finanskrisen.

Under de senaste femton åren har börsmarknaderna haft en ojämn utveckling jämfört med den globala ekonomin. I början av 2009 var den amerikanska aktiemarknadens värde drygt 50 procent av BNP, idag är den siffran nästan 200 procent. Samtidigt visar en gallupundersökning att mindre än hälften av amerikanerna är ”mycket nöjda” med sina liv, vilket är lika lågt som efter finanskrisen.

Svenska medborgare uppvisar också oro, där hela 75 procent enligt en SOM-undersökning anser att Sverige är på väg åt fel håll. Hur kan detta vara möjligt i en tid av rekordavkastning på börsen? Det finns flera möjliga tolkningar: Kanske lever börsen i en bubbla, avskild från den verkliga ekonomin, eller så gynnar den en liten elit medan resten av befolkningen kämpar.

En oroande tanke är att börsens uppgång inte är en indikator på allmän välfärd, utan snarare ett tecken på att vinsterna till stora delar är på bekostnad av viktiga värden som miljöskydd och social sammanhållning.

Analysföreningar varnar för att detta scenario kan leda till ökade oroligheter och kolossala sociala klyftor. Det är dags att tänka efter kring vad dessa rekord innebär för vår framtid. Medan vi kanske firar börsens succéer, riskerar vi att blunda för de parallella kriserna som hotar vår planet. Kom ihåg: Lyckan med vår börs kan komma till ett högt pris. Är vi verkligen villiga att betala det?