Kyrkovalet 2023: En lång väntan på beslut

Kyrkovalet hålls den 21 september, då vi väljer våra representanter till församlingar, stift och kyrkomöte. Men trots att valet äger rum dröjer det över ett år innan de nyvalda får börja sitt arbete. Detta gäller särskilt för Sveriges kyrkas högsta beslutande organ, kyrkomötet.

Först den 19–20 november samlas det nya kyrkomötet och kan enbart fatta beslut om interna val för 2026–2029, medan arbetet med motioner och viktiga frågor inte inleds förrän i slutet av september 2026. Så länge fortsätter det gamla kyrkomötet att fatta beslut, trots att ett nytt redan valts.

En jämförelse med riksdagsvalen

Till skillnad från kyrkovalet där övergången tar sin tid, sker detta snabbt i politiken. Nästa riksdagsval äger rum den 13 september 2026, och redan den 29 september samlas den nya riksdagen för att arbeta. Politiken får snabbt genomslag av valresultatet, även om regeringsbildningen kan ta längre tid.

Kyrkovalet å sin sida kan leda till en situation där frågor avgörs av ett kyrkomöte som väljare just har röstat bort. När det gamla kyrkomötet beslutade om samkönade äktenskap 2009, trots att det var en het valfråga, kan vi riskera att liknande situationer upprepas.

Konsekvenser för kyrkan och förtroendet

Detta långsamma system skapar en känsla av osäkerhet både för stift och församlingar. Ett kyrkomöte som sitter kvar fast det är på väg ut kan fatta beslut med långsiktiga konsekvenser, vilket också skapar förvirring kring vilka riktningar som gäller.

Dessutom är det svårt att förstå varför kyrkan ska vara långsammare i sina demokratiska processer än samhället i stort. Detta kan skada förtroendet både internt och externt.

Förbättringsförslag: En modernisering av processen

Det behöver inte ta över ett år innan ett nyval till kyrkomötet kan börja arbeta. En idé är att införa tematiska kyrkomöten som avslutar varje mandatperiod, vilket skulle kunna förhindra att viktiga beslut tas av en utgående ledning.

Alternativt går det att korta ner den tid som går mellan val och tillträdande, så att kyrkan kan agera mer likvärdigt med samhällets system. Att flytta kyrkovalet till våren och låta mandatperioden börja den 1 september skulle också kunna vara en lösning.

Några förändringar för att snabba på processen kommer behöva undersökas närmare, men en sak är klar: Kyrkovalet behöver kännas angeläget, och att resultatet ska få genomslag snabbare är avgörande.