DEBATT. Inget samtal på Bokmässan i Göteborg har väckt mer uppståndelse än seminariet "Samerna – privilegierad minoritet eller utsatt urfolk?". Detta arrangemang, som hölls av Timbro och Katalys som en del av årets samiska tema, har lett till intensiva diskussioner och kritik.

Under våren hörde jag att flera samiska författare hade blivit tillfrågade att delta men valt att avstå, då de inte ville ställa upp på den premiss som seminariet vilade på.

Debattinlägg från Hanne Kjöller och Peter Wennblad, som troligen inspirerade till detta seminarium, har kritiserats starkt för att förvränga historiska fakta och bidra till en nedvärderande berättelse om samerna, en kampanj som av många uppfattas som antisamisk.

Författarna kände att arrangörerna hade anammat en negativ bild av samerna och eftersom Peter Wennblad skulle delta tillsammans med Ola Wong, som också yttrat liknande tankar, var förtroendet för seminariet i det närmaste obefintligt.

Seminariets rubrik uppfattades som provokativ eftersom termen "privilegierad" ofta används för att beskriva samebyarna. Historiskt har samernas kvarvarande rättigheter, efter att staten konfiskerat deras marker, kallats "privilegier", vilket många samer ser som en grotesk och felaktig omformulering av deras verklighet.

Denna myt om privilegier kan vara lockande för dem som vill främja en agenda som bygger på en bild av minoriteten som både stark och svag. Det skapas en föreställning om att samerna har makt, men den är bara en illusion så länge majoriteten tillåter det.

Bokmässan ska vara en plats för samtal och meningsutbyte där alla åsikter ska få komma till tals. Men det blev tydligt att årets upplaga följde helt andra regler när det gällde den samiska delen, i motsats till tidigare teman där hedersgäster sällan fick ifrågasättas på ett så direkt sätt.

Som exempel, när Ungern var hedersgäst 2015, var kritiska seminarier helt frånvarande, trots att Viktor Orbán redan implementerat sin auktoritära agenda. När Sydafrika var tema 2022 och den judiska kulturen 2022, saknades även där sådana uppställningar som syftade till att problematisera deras närvaro.

Denna gång kändes det som att händelserna var ett knivhugg mot den samiska kulturen, vilket endast bidrog till den negativa retorik som cirkulerar om samer i debatten. Resultatet har blivit en förolämpad hedersgäst och en framgång för de krafter som vill styra diskussionen mot lögner istället för att belysa de frågor som verkligen behöver diskussion, som exempelvis litteratur och de kulturella bidrag som samerna har genom decennier.

Fram till idag finns det en stereotyp och föråldrad syn på samerna. Det finns de som ser dem som en kvarleva från en annan tid, en illusorisk uppfattning av att samerna är “underlägsna” istället för att erkänna deras bidrag till vårt gemensamma kulturarv.

Det som tidigare vidgade diskussionerna och plattformarna för litteratur, görs nu genom radiosändningar och digitala plattformar där samiska röster kan höras på sina egna villkor. Det finns också ett ökande intresse för att återuppliva och bevara det samiska språket och kulturen. Det är dags för Bokmässan att återfå sin roll som en mötesplats för alla röster och se detta som en chans att fira och inte ifrågasätta våra olika kulturer.