I november sätter vi fokus på det våld som inte lämnar fysiska spår och hur vården kan bli bättre på att upptäcka och hjälpa utsatta individer. Det är avgörande att både sjukvård och socialtjänst har en aktiv roll i detta arbete.

Tänk dig en patient som upprepade gånger söker vård för oklara symtom eller smärtor utan någon tydlig förklaring. I många fall kan det här vara tecken på att personen är utsatt för våld. Det handlar ofta om att fånga upp helheten av patientens situation för att kunna ge rätt stöd.

"Våld kan ge akuta skador, men det kan också leda till långvarig smärta, ångest eller depression. Vi behöver ställa frågor, våga dyka djupare och utforska om våld kan ligga bakom patientens problem", säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Det blir allt tydligare att samhällets skyddsnät behöver förstärkas. Enligt Socialstyrelsens granskningar av fall där barn och vuxna blivit utsatta för allvarligt våld, var många av offren i kontakt med både sjukvården och socialtjänsten innan de tragiska händelserna inträffade. Trots detta fungerade inte systemet effektivt nog för att skydda dem. Moa Mannheimer, utredare vid Socialstyrelsen, påpekar att det är en allvarlig brist som vi måste åtgärda.

Det är också värt att notera att våld inte alltid märks på ytan. Människor tenderar att koppla våld till fysiska skador, men psykiskt våld kan vara minst lika destruktivt och i vissa fall föregå dödligt våld. Vi måste vara medvetna om att osynliga skador ofta lämnar djupare sår som kan vara svåra att upptäcka.

"Ingen ska behöva lida i tystnad. Vi behöver öka medvetenheten om att våld i nära relationer kan yppa sig på många olika sätt och lärdomen här är tydlig: ingen signal får missas. Vår vision är att ingen ska behöva uthärda sådana trauman", avslutar Björn Eriksson.

Våldets osynliga ansikte måste lyftas fram i samhället, och det är allas ansvar att vara vaksamma och agera!