Innan Yuval Greens pluton gick in i Gaza hade de israeliska befälen klargjort att inga hänsyn skulle tas. Gazaborna sågs som fiender och demoniserades; alla skulle dödas och allt skulle förstöras.

I Khan Yunis var förstörelsen fruktansvärd. Byggnader rasade en efter en som ett resultat av vad Yuval Green beskriver som "israeliskt hämndbegär". När befälet beordrade plutonen att bränna ner det hus där de var stationerade skedde det med ett tungt hjärta.

Soldaterna beskriver hur de konfronterades med våld och kaos, och flera av dem har uttryckt en stark önskan att inte vara en del av det här kriget längre. Många återvänder hem med trauman, svårt att bearbeta det de sett. Utöver den fysiska förstörelsen, är den mentala påverkan på soldaterna och på Gazas befolkning enorm.

I ljuset av detta växer röster av motstånd bland soldaterna, där flera vädjar om fredliga lösningar och en uppmaning till att avsluta det som upplevs som meningslösa strider. Det internationella samfundet ser noga på utvecklingen och väcker frågor om hur man kan återuppbygga Gaza och ge stöd till dem som drabbats mest av konflikten.