En ny studie från Karolinska institutet avslöjar en oroande trend i samband med vaccination mot covid-19 bland personer med psykisk ohälsa. Trots att merparten av svenskarna, både med och utan psykiatriska diagnoser, är vaccinerade, så är det en tydlig skillnad bland dem som inte medicinerar mot sina psykiska besvär.

Forskningen har samlat in data från sju olika studier inom ramen för ett europeiskt forskningsprojekt om coronapandemin och omfattar över 325 000 individer. Utöver detta har forskarna även analyserat svenska registerdata som omfattar mer än åtta miljoner människor, vilket ger en robust grund för deras slutsatser.

Vaccineringstakten är hög, men...

Analysen visar att så många som 85 procent av deltagarna hade tagit sin första vaccindos fram till september 2021. Intressant nog fanns det inte mycket skillnad i vaccinationsnivåer mellan personer med och utan psykiatriska diagnoser, inklusive dem med ångest och depression.

Mary Barker, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska, förklarar att den höga vaccinationsgraden bland de flesta med psykisk ohälsa indikerar att vaccinationskampanjen har haft effekt. Men bilden blir mer komplicerad när fokus skiftar till de som lever med svårare psykiska problem utan medicinering.

Särskilda riskgrupper

Data från svenska register visar en alarmerande siffra: personer med psykiatrisk diagnos som inte tar mediciner mot sin ohälsa vaccinerades i nio procent lägre utsträckning. För de med drogmissbruk är vaccinationsgraden hela 16 procent lägre, vilket ställer allvarliga frågor kring hur vaccinationer når dessa utsatta grupper.

Mary Barker betonar vikten av mer forskning för att förstå dessa samband. "Det är avgörande att vi identifierar vilka faktorer som påverkar vaccinationsbenägenheten för att kunna skräddarsy framtida strategier. Målet måste vara att säkerställa ett jämlikt skydd mot infektionssjukdomar, särskilt för dem som är mest sårbara."

Med en ökad risk för allvarliga komplikationer av covid-19 bland personer med psykisk ohälsa blir det extra viktigt att öka vaccinationsgraden i dessa grupper.

Studien ingår i det internationella COVIDMENT-konsortiet, som även omfattar forskare från Norge, Island, Estland och Skottland. Resultaten följer på en lång rad debatter om hur samhällsinstanser kan säkerställa att även de mest utsatta får det skydd de behöver.

Detta är en fråga som inte bara handlar om medicinska interventioner, utan även om att skapa bättre stödstrukturer för de som kämpar med psykisk ohälsa. Hur kan vi som samhälle anpassa våra insatser för att inkludera dem som ofta faller mellan stolarna?