Regeringens utredare har föreslagit att platssamverkan ska baseras på frivillighet, men om fastighetsbolag inte vill delta kan de behöva betala en avgift. Detta är centralt i ett lagförslag som presenterades i fredags.

Förslaget har redan fått kritik, och nu har även bostadsminister Andreas Carlson och utredaren Olle Lundin beskrivit betänkandet, "Avgift för områdessamverkan", som en "möjlighetslagstiftning". Tanken är att ge kommuner och fastighetsbolag verktygen att kräva avgifter av de som drar nytta av platssamverkan utan att bidra.

Olle Lundin kallar dem som åker snålskjuts för "free riders" och poängterar vikten av att få bort dessa. Bostadsministern framhåller att det är avgörande för områdets utveckling och trygghet att alla fastighetsägare är engagerade och deltar i arbetet.

Lundins uppdrag innefattar att analysera i vilken utsträckning samverkan bör göras obligatorisk mellan offentliga aktörer och fastighetsägare, för att stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet. Han har även fått i uppdrag att föreslå insatser som främjar ökad trygghet och brottsförebyggande åtgärder.

Trots kritiken från flera instanser som Fastighetsägarna, SKR och Svensk Handel, framgår det av utredningen att frivillig områdessamverkan fortfarande kommer att vara den mest använda modellen. Carlson betonar att lagförslaget syftar till att skydda den frivilliga modellen, och att det är viktigt att inte splittra de verksamheter som redan fungerar väl.

Om majoriteten av fastighetsbolagen i ett område ser att vissa ägare drar nytta av insatser utan att bidra, ska de kunna vända sig till kommunen för att vidta åtgärder. Kommunen ska då kunna ta ut en avgift för att uppmuntra deltagande.

Det hela handlar om att skapa tryggare miljöer där boende inte ska behöva känna sig begränsade av otrygghet eller växande brottslighet. Carlson varnar för att risken för brott kan öka på grund av begränsad samhällsservice och en nedgång i det lokala näringslivet. Han betonar vikten av att alla aktörer tar sitt ansvar för att förbättra levnadsvillkoren.

Enligt lagförslaget kommer kommunen att ha befogenhet att initiera samverkan där den anses nödvändig, och kan ta ut avgifter om frivillig samverkan inte uppnås. Carlson klargör att kommunen ska kunna ta initiativ till samarbete, särskilt när det saknas aktiva fastighetsägare.

Det har också riktats kritik från Svensk Handel om att näringslivet inte har fått tillräcklig plats i utredningen, men detta avfärdar Carlson. Han anser att det har förekommit dynamiska diskussioner som har beaktat många olika intressen och att det lokala näringslivet är en viktig aspekt av lagstiftningen.

Utredningen föreslår att ett nationellt kunskapscentrum för platssamverkan inrättas för att stödja kommunerna i sina insatser. Dessutom rekommenderas att två nya utredningar inleds med fokus på tillsyn och krav på tillstånd för att ta ut hyra.

Carlson anser detta är ett steg mot att ge kommunerna bättre verktyg för att hantera oseriösa fastighetsägare som kan skapa osäkerhet för boende och påverka områden negativt.

Dessutom föreslår utredningen en typ av certifiering, ett "körkort" för fastighetsägare som ska vara lätt att få, men där kommunen har möjlighet att dra tillbaka tillstånd om fastigheten missköts. Detta skulle kunna leda till en ökad kvalitet och ansvarstagande bland fastighetsägare.

Podiumet för diskussionen är därmed igång och flera aktörer förväntas bidra till utvecklingen av tryggare och mer attraktiva områden – något som gynnar alla. Detta kan vara en nyckel till att förhindra att vår urbansituation försämras ytterligare!

Fortsättning följer.