Sverige står inför en elektrifieringskris

Sverige har ett akutmål: att bygga ut elnäten! Men det löser inte alla problem. Elnät kan endast transportera den el som faktiskt produceras. När vinden mojnar i norr och solen försvinner bakom molnen i söder, står vi med tomma ledningar.

Ökat elbehov och risk för blackout

Elektrifieringen av transportsektorn, med en växande skara laddhybrider och elbilar, driver upp elbehovet kraftigt. Dessutom växer elförbrukningen inom industrin. Fossilfri produktion och batterifabriker kräver enorma mängder energi. Digitaliseringen och AI bidrar också till en ökad efterfrågan, eftersom datacenter drar stora mängder energi för både servrar och kylsystem.

Kärnkraft har förändrats – dags att satsa!

Motståndare, särskilt Miljöpartiet, lyfter ofta fram kärnkraftens risker och kostnader. Men teknologin har utvecklats dramatiskt sedan 1980-talet. Moderna reaktorer är både säkrare och mer effektiva, och Sverige bygger nu ett slutförvar för det radioaktiva avfallet. Enligt seriösa analyser är kostnaderna för att bygga ny kärnkraft långtfra så höga som de stigande elpriserna och bristen på elektricitet för hushåll och företag.

Norrtälje exemplifierar den akuta situationen

Norrtälje visar tydligt varför behovet av kärnkraft är akut. Vid -25 °C räcker inte alltid elen till. Elvärme och värmepumpar kräver stora mängder energi, och fjärrvärmen kör på högsta kapacitet. Kommunen riskerar effektbrist samt stigande elpriser. Utvecklingen av vindkraft och elnätsutbyggnad hjälper inte när vinden mojnar och solen går ner – det krävs planerbar energi.

Framtiden med ny kärnkraft

Ny kärnkraft, särskilt små modulära reaktorer (SMR), kan erbjuda stabil elkraft och kan i framtiden även kopplas till fjärrvärmesystem. Detta skulle ge en trygg och stabil energiförsörjning, lägre priser och minska vårt fossilberoende, även under extrema vinterförhållanden.