Nation

Uranbrytning i Sverige: En Dubbelsidig Kniv?

2025-08-27

Författare: Maja

Finns det uran i Sverige?

Ja, det gör det! Sveriges geologiska undersökning (SGU) rapporterar att landet har några av världens största urantillgångar, främst i alunskiffer. Trots att dessa tillgångar ansågs ekonomiskt olönsamma 2015, har stigande uranpriser nu väckt nytt intresse.

Var finns de största fyndigheterna?

De rikaste alunskiffrarna återfinns längs den svenska fjällkedjan, i områden som Skåne, Västergötland och Öland, medan Jämtland, Västerbotten och Norrbotten erbjuder mindre men mer koncentrerade uranfyndigheter.

Är uranbrytning en lösning för Sverige?

Svenska kärnkraftverk använder årligen mellan 1 500 och 2 000 ton uran, allt importerad från länder som Kanada och Australien. Fördelarna med att bryta uran nationellt inkluderar minskad importberoende, men svenska uranhalter är betydligt lägre jämfört med gruvor i andra länder.

Vad innebär uranbrytning för miljön och hälsan?

All gruvdrift innebär miljö- och hälsorisker, och uranbrytning är inget undantag. Riskerna kan öka när uran sprids till yt- och grundvatten, samt att brytning i alunskiffer kan leda till både landskapsförändringar och ökade risker för miljöförorening.

Hur farligt är uran egentligen?

Uran är radioaktivt och avger strålning under lång tid, men strålningsnivåerna är normalt låga. En specifik risk vid arbete i urangruvor är bildandet av radon, en gas som ökar risken för lungcancer. Därför är god ventilation och skyddsutrustning avgörande.

Kan svenskt uran användas i våra kärnkraftverk?

Tyvärr, nej! Det naturliga uranet innehåller endast 0,7% av den klyvbart variant uran-235, vilket måste anrikas till mellan tre och fem procent innan det kan användas som bränsle. Denna anrikningsprocess är både energikrävande och komplex, och det bränsle vi använder idag kommer i stor utsträckning från anrikningsanläggningar i andra länder.

Är framtiden ljus för uranbrytning i Sverige?

Med en debatt som just nu pågår om huruvida uranbrytning ska tillåtas i Sverige, är det viktigt att väga både fördelar och nackdelar med denna potentiellt riskfyllda verksamhet. Kommer vi att se en ökad inhemsk produktion av uran, eller förblir vi beroende av import?