
Ungas Korttidsfrånvaro – En Kris i Tystnad
2025-09-17
Författare: Elsa
Unga i kris: Korttidsfrånvaro når nya höjder
Hela 15 procent av de anställda i åldern 20-29 år upplever upprepad korttidssjukfrånvaro, det vill säga minst sex gånger per år! En chockerande siffra från Feelgoods hälso- och arbetsundersökningar visar en allvarlig trend som skapar oro.
Psykisk ohälsa bakom frånvaron
Vad kan förklara detta? Det handlar inte om ökad arbetsbelastning eller fler fysiska problem. Istället ser vi hur livets stress, oro för framtiden och psykisk sårbarhet spelar en central roll. Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood, betonar att normerna kring sjukfrånvaro har förändrats drastiskt.
"Tröskeln för vad som räknas som sjuk har sänkts. Den psykiska ohälsan bland unga påverkar deras närvaro på arbetsplatsen negativt," säger Valleskog. Unga tycks idag ha svårare att hantera sin psykiska hälsa, och det är hög tid att vi agerar.
Forskarna varnar: Sårbarhet är en tidig indikator
Jurgita Narusyte, docent inom klinisk neurovetenskap, instämmer. Forskning visar att både genetiska och miljömässiga faktorer bidrar till denna oroande trend. Unga män är särskilt drabbade, med högre sjukskrivningar än kvinnor.
Arbetsvillkor spelar roll: Unga män drabbas hårt
En faktor kan vara de arbetsvillkor som många unga män utsätts för: 20 procent av arbetarna i studien arbetar skift eller nätter, vilket kan göra sjukfrånvaron högre. "Unga testar ofta skiftjobb, men det kan visa sig vara mycket påfrestande," avslutar Narusyte.
Korta sjukfrånvaron: Ett rop på hjälp?
Korta sjukperioder kan verka harmlösa, men de är ofta ett tyst rop på hjälp. Det är avgörande att arbetsgivare tar dessa signaler på allvar. Tidiga insatser som stödjande samtal och en arbetsmiljö som främjar psykisk hälsa kan bryta negativa spiraler.
Små förändringar kan göra stor skillnad
Och vad kan göras? Arbetsplatsanpassningar, som extra pauser och andra små förändringar, kan ha en stor inverkan. "De flesta vill bidra i arbetslivet, och små justeringar kan möjliggöra detta," avslutar Narusyte.
Vi står nu vid en kritisk punkt där vi måste börja prioritera ungas psykiska hälsa för att säkra en hållbar framtid på arbetsmarknaden.