Nära 80% av unga svenskar tror att deras mobiltelefoner avlyssnar dem vid privata samtal. Denna oro har ökat i takt med den digitala övervakningen och våra ständiga aktiviteter online.

Trots att teknologin möjliggör det, saknas det konkreta bevis på att telefonerna faktiskt lyssnar in på oss. Den sociala medieplattformen Facebook har även sökt patent för en teknik som skulle kunna användas för att avlyssna, vilket ger bränsle åt konspirationsteorierna.

Många svenskar upplever att reklam kopplad till samtalsämnen dyker upp kort efter att de diskuterat dem. Enligt en rapport från Svenskarna och internet, tror 60% av internetanvändare över 16 år att deras telefoner lyssnar på dem, med ännu högre siffror bland de yngre. Närmare åtta av tio under 35 år känner sig övervakade av sina enheter.

Enligt Stefan Alfredsson, datavetenskaplig forskare vid Karlstads universitet, är det lätt att förstå varför många misstänker att telefonerna avlyssnar dem. När reklam kommer upp efter ett samtal verkar det logiskt att dra den slutsatsen.

Det finns tekniska möjligheter för både Apple och Facebook att övervaka sina användare för att bättre rikta reklam. Digitala assistenter som Siri lyssnar redan på nyckelfraser, vilket har lett till en stor debatt om integritet och övervakning.

Även om Facebook har patent på ny teknik, har de upprepade gånger nekat att deras produkter fungerar på detta sätt. Företag skulle ha mycket att förlora om de blev bevisade för avlyssning, enligt Alfredsson. Att ansöka om patent är inte detsamma som att faktiskt använda dem. Företagen bygger ofta patentportföljer för att byta med andra i branschen.

Trots att savering kring avlyssning har varit stark, har ingen lyckats hitta bevis, vilket Alfredsson menar tyder på att det troligen inte sker. Större appar och program har minimal risk för övervakning, så länge användarna är medvetna om sina val av appar och tjänster.

Men vad förklarar då upplevelsen av att få reklam baserad på samtal? Det kan bero på att telefonerna och apparna samlar in information på andra sätt. De kan registera vår plats, vår sökhistorik eller till och med ha kontakt med andra som googlat liknande ämnen.

Psykologiska fenomen spelar också in; vi är benägna att se mönster där det inte finns några. Även om tech-jättarna påstår sig inte avlyssna användarna har de inte gett något konkret bevis som motbevisar teorin. För att helt utesluta att avlyssning inte sker, skulle en slags matematiskt verifierbar insyn krävas, vilket idag är bristande för tredjepartsanvändare.

Den pågående debatten om privatliv och teknikens roll i våra liv visar att unga svenskar är allt mer medvetna om hur deras uppgifter används – och de vill ha svar.