Energiminister Ebba Busch (KD) uttryckte sin frustration över den tyska energipolitiken under en presskonferens i december, där hon slog fast att elpriserna i södra och mellersta Sverige nått nya höjder på upp emot 8 kronor per kilowattimme. Analyser pekade på en så kallad "dunkelflaute" i Tyskland, vilket innebär att både vind- och solkraft producerar mindre energi än förväntat.

Sverige har traditionellt exporterat billig el till Tyskland, men med de stigande tyska priserna har det blivit en stor ekonomisk belastning. Som ett resultat sågs elpriserna i Sverige vara bland de lägsta sedan 2020, med prisskillnader som hoppar upp och ner dramatiskt.

Trots att Tyskland under det senaste decenniet har ökat sin kapacitet för förnybar energi från 167 gigawatt till hela 258 gigawatt, har landets elproduktion faktiskt minskat med nästan 30% sedan 2017. Elektroproduktionsminskningen beror delvis på nedstängningen av kärnkraftverk och kolkraftverk som tillförde en stor del av landets energibehov.

Svenolof Karlsson, expert på tysk energipolitik, påpekar att Tyskland, som tidigare var en stor nettoexportör av el, nu måste importera el motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer, där mycket av importen är genererad från kärnkraft i grannländerna.

Det är inte bara ett problem för Tyskland. Statistiken visar att hela EU:s elproduktion fallit under de senaste tre åren, trots att installerad kapacitet ökat. Detta ställer frågor kring Europas verkliga elbehov, särskilt med en elanvändning som nu är den lägsta på fem år.

Analytiker varnar för att utan en betydande ökning av stabila kraftkällor, såsom kärnkraft eller fossila bränslen, kommer det att vara svårt att säkerställa en tillförlitlig elförsörjning annat än genom att öka mängden förnybar energi, vilket kan vara otillräckligt. Det är fortfarande oklart hur Europa effektivt kan fylla det växande energigapet.

Den tyska klimat- och näringsministern Robert Habeck har fastslagit att landet siktar på att ha 80% av sina energibehov täckta av förnybara källor till 2030. Men med den ökande konkurrensen om el, speciellt under perioder med otillräckligt väder för vind och sol, blir det allt mer brådskande att hitta hållbara lösningar.

Den höga kostnaden för att bygga nya gaskraftverk i Tyskland, som ett svar på minskad kolkraft och kärnkraft, har visat sig vara en ytterligare utmaning. När dessa kraftverk blockerades i den tyska förbundsdagen uppstod oro inom industrin, som nu kämpar med ständigt stigande energikostnader.

Elpriserna i Tyskland överstiger nu 5 kronor per kilowattimme, och den tyska handelskammaren har rapporterat att detta är en allvarlig belastning för många företag som överväger att minska produktionen eller flytta verksamheten. Statistiken visar att 40% av de tyska företagen är redo att skära ner på produktion av hög kostnad.

Tysklands nuvarande situation understryker vikten av att snabbt hitta ett sätt att stabilisera energimarknaden för att undvika dessa dramatiska prisskillnader som påverkar både konsumenter och företag. Med det ökade trycket på att skapa ett mer hållbart energisystem står hela EU inför svåra utmaningar i framtiden.