Energiminister Ebba Busch (KD) har uttryckt sin frustration över den tyska energipolitiken, vilket fått stor uppmärksamhet i Europa. Vid en presskonferens i december berättade hon hur elpriserna i södra och mellersta Sverige når skyhöga nivåer på upp till 8 kronor per kilowattimme. Detta beror på en så kallad "dunkelflaute" i Tyskland, där både vind- och solkraft står stilla under långa perioder.

Sverige, som oftast exporterar billig el till Tyskland, påverkas nu av de höga tyska priserna genom överföringskablar till kontinenten. Trots denna osäkerhet har spotpriserna kort efter stigit och sjunkit dramatiskt, med priser så låga som 30 öre per kilowattimme.

Elpriserna i Sverige är nu de lägsta sedan 2020, men den snabba förändringen i priserna tyder på att det finns underliggande problem med elproduktionen. Många europeiska länder, däribland Tyskland, har under det senaste decenniet övergått till större mängder intermittent (icke-planerbar) vind- och solkraft, samtidigt som planerbar produktion som kärnkraft och fossila bränslen har minskat.

Tyskland, som ledande i den gröna omställningen, har sett en massiv ökning av installerad kapacitet; den har växt från 167 gigawatt till hela 258 gigawatt. Trots detta har den faktiska elproduktionen sjunkit dramatiskt från 553 terawattimmar 2017 till 397 terawattimmar i dag, vilket motsvarar en minskning på nästan 30%.

Tidigare var Tyskland en stor nettoexportör av el, men efter att kärnkraftsreaktorer stängdes under 2023 förändrades detta snabbt. Detta påverkade hela energisystemet negativt. Idag importerar Tyskland stora mängder el, där flertalet av dessa importerade kilowattimmar kommer från kärnkraftverk i grannländerna.

Enligt statistik från FraunhoferInstitutet har den faktiska elproduktionen i hela EU också minskat, trots en ökning av installerad kapacitet. År 2023 hade elanvändningen i EU sjunkit till den lägsta nivån på fem år, vilket gör det klart att den gröna omställningen ställts inför allvarliga utmaningar.

Analytiker noterar att de förnybara energikällorna erbjuder en mycket lägre energiproduktion relativt den installerade kapaciteten jämfört med kärnkraft och fossila energikällor. Detta har lett till en ökad volatilitet på elmarknaden.

Den tyska klimat- och näringsministern Robert Habeck har som mål att 80% av Tysklands energi ska komma från förnybara källor till 2030. Detta skapar ytterligare konkurrens i den europeiska elmarknaden, särskilt när det är brist på el. Sveriges export av el till Tyskland uppgick till 28,1 terawattimmar under 2024.

Tyskland kämpar nu inte bara med högre priser, som har ökat från ett genomsnittligt spotpris på 46 öre per kilowattimme mellan 2006 och 2020 till 142 öre de senaste fyra åren, utan också med ett bristande förtroende för energipolitiken bland medborgarna och företagen. Företag överväger att minska produktionen eller flytta på grund av de höga kostnaderna.

I ljuset av detta har Tyskland beslutat att bygga 50 nya naturgasdrivna kraftverk för att kompensera för den förlorade energiproduktionen från kol. Men nyligen har förslaget stoppats i förbundsdagen, vilket har skapat oro inom den tyska industrin. Energikonsulten Svenolof Karlsson varnar för att dessa nya verk skulle vara avgörande för att balansera produktionen från sol och vind och säkerställa ett stabilt elnät.

EU:s framtidsplaner för att övervinna energikapacitetshinder inkluderar efterfrågeflexibilitet och lagringstekniker som grön vätgas och avancerade batterilösningar. Men dessa är kostsamma och en ny studie beräknar att den totala omställningen av Tysklands energisystem kan kosta upp till 1200 miljarder euro, vilket ifrågasätter den långsiktiga hållbarheten hos dessa projekt.