I en chockerande utveckling har den tyska elproduktionen sjunkit drastiskt, trots en massiv utbyggnad av förnybar energi. Detta provocerade energiminister Ebba Busch (KD) att uttrycka sin frustration i december under en presskonferens som väckte starka reaktioner i Europa.

I Sverige har elpriserna nått så höga nivåer som 8 kronor per kilowattimme, delvis på grund av Tysklands så kallade ”dunkelflaute” där både vind- och solkraft står stilla. Även om Sverige kan exportera billig el till Tyskland, hamnar våra medborgare i kläm när de tyska elpriserna påverkar våra kostnader genom överföringskablar.

Trots att spotpriserna för el under korta perioder har fallit ner mot 30 öre per kilowattimme, är det oroande att se elpriserna i hela Europa fluktuera kraftigt.

Den svenska elproduktionen har i skrivande stund varit den lägsta sedan 2020, vilket har förvånat många. Det pågår en ständig debatt kring den framtida elförsörjningen i Europa, där det är tydligt att den stora inverkan kommer från den ökade mängden intermittent energi, vilket innebär utmaningar för den planerbara produktionen som kärnkraft och kolkraft.

Tyskland har fått ta en ledande roll i denna utveckling. På tio år har landets installerade kapacitet av förnybar energi ökat med 95 gigawatt. Men trots detta har den totala elproduktionen fallit från 553 terawattimmar 2017 till 397 terawattimmar 2023, en märkbar minskning på nästan 30%. Det som en gång var en stor nettoexportör av el har nu blivit en importör.

Svenolof Karlsson, expert på Tysklands energipolitik, påpekar hur stängningen av kärnkraftverk har förändrat spelplanen. Man har nu blivit tvungen att importera el som huvudsakligen genereras av kärnkraft i grannländer.

Och det är inte bara Tyskland som påverkas. EUs totala elproduktion har sjunkit de senaste tre åren, trots den ökade installerade kapaciteten.

En analys av Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, visar att den nuvarande kapaciteten hos förnybar energi inte kan leverera samma stabila mängd som traditionella källor. Förnybara källor som sol och vind har en betydligt lägre produktion i förhållande till installerad kapacitet.

Trots dessa utmaningar fortsätter den massiva utbyggnaden av förnybar energi, vilket förväntas leda till ökade nivåer av konkurrens och volatilitet på elmarknaden. Christian Holtz nämner hur situationen kommer att försvåras ytterligare ju fler länder som upplever brist på elektricitet.

Även de redan höga elpriserna i Tyskland fortsätter att stiga. Statistik visar att de genomsnittliga priserna har ökat från 46 öre per kilowattimme mellan 2006 och 2020 till imponerande 142 öre de senaste fyra åren. Hushåll betalar nu över 5 kronor per kilowattimme.

Det är tydligt att Tyskland står inför en allvarlig energikris och måste anpassa sig till den nya verkligheten av högre priser och begränsad tillgång. För att kompensera för det minskade utbudet av kolbaserad el, planerar Tyskland att bygga 50 nya gaskraftverk, men detta har nyligen stoppats i den tyska förbundsdagen.

Det återstår att se hur Tyskland och andra europeiska länder kommer att hantera detta kärvande energilandskap, där stigande kostnader och brist på stabilitet kan hota den industriella basen. Tidsfristen för omvärdering av strategin tickar snabbt – är det för sent att agera?