Energiminister Ebba Busch (KD) uttryckte sin frustration över Tysklands energiutveckling under en pressträff i december, vilket skapade reaktioner runt om i Europa. Elpriserna i södra och mellersta Sverige hade skjutit i höjden, upp till 8 kronor per kilowattimme, delvis på grund av det som kallas dunkelflaute i Tyskland – när både vind- och solenergi är bristande.

Sverige, som traditionellt exporterat billig el, påverkas nu av de stigande tyska priserna genom överföringskablarna till kontinenten. För bara några dagar uppmättes dock spotpriserna i Sverige till 30 öre per kilowattimme.

Tysklands energipolitik har haft märkbart svåra konsekvenser. Trots en massiv ökning av installerad förnybar kapacitet, från 167 gigawatt för tio år sedan till 258 gigawatt nu, har den faktiska elproduktionen i Tyskland minskat dramatiskt – med nästan 30% sedan 2017. Tyskland, som tidigare var en stor nettoexportör av el, har nu tvingats börja importera el motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer. Ironiskt nog kommer mycket av denna importerade el från kärnkraftverk i grannländer.

Faktum är att hela EU har sett liknande trender, med en nedgång i den faktiska elproduktionen trots en ökning i installerad kapacitet. Detta reser frågor om det uttalade behovet av mer energi i Europa, särskilt med det faktum att elanvändningen i EU nått de lägsta nivåerna på fem år.

Elmarknadsanalytikern Christian Holtz påpekar att de förnybara energikällorna producerar betydligt mindre energi i förhållande till sin installerade kapacitet jämfört med kärnkraft och fossila bränslen. Utbyggnaden av förnybar energi fortsätter, där solkraft beräknas öka med 50 terawattimmar under 2024, den snabbaste tillväxten av alla energikällor.

Men vad innebär detta för elpriser och marknadsbalans? Den ökande konkurrensen om el när väderförhållandena begränsar vind- och solproduktion bidrar till ökad volatilitet på elmarknaden. Statsminister Robert Habeck har meddelat att Tyskland siktar på att öka andelen förnybar energi till 80% av deras totala energibehov till 2030.

Den tyska befolkningen står nu inför konsekvenserna av dessa energimål, där hushållens elräkningar har skjutit i höjden. Spotpriserna på el har tredubblats de senaste fyra åren, vilket gör att många företag överväger att minska sin produktion eller flytta verksamhet på grund av de höga kostnaderna.

Enligt uppgifter kommer Tyskland nu att behöva sätta igång sina fossila kolkraftverk för att hantera elbristen. Man planerar dessutom att bygga 50 nya gaskraftverk för att försöka stabilisera elnätet, men förslaget har nyligen stoppats i den tyska förbundsdagen, vilket lett till oro inom industrin.

Trots detta är det svårt att se hur Europa ska överbrygga gapet utan betydande investeringar i nya teknologier som lagring och grön vätgas, vilket uppges kosta omkring 1 200 miljarder euro. Det är en stor utmaning och många experter varnar för att Tysklands och EU:s strategier kan hota sönderdelningen av industrin i regionen.

Nu är det tydligt att det är dags för Tyskland och andra EU-länder att omvärdera sina energistrategier innan de befaras att förlora sin industriella grund. Den här situationen visar på komplexiteten i den pågående omställningen mot en grönare energiframtid.