Enligt nya chockerande siffror från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) står nu över 7 000 barn och ungdomar i kö för att få hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sverige. I Västernorrland är läget särskilt alarmerande, där över 1 000 barn tvingas vänta på hjälp, och endast 10 procent av dem fick en vårdtid inom 30 dagar i november 2024. Detta gör Västernorrland till det mest drabbade området i hela landet.

En fördjupad granskning av anmälningar till patientnämnden mellan januari 2023 och juni 2024 har avslöjat omfattande brister inom BUP. Många föräldrar vittnar om oacceptabelt långa väntetider och att bristen på adekvat hjälp påverkar deras barns skolgång negativt. Höga frånvaron och en ökad benägenhet att hamna i konflikt är bara några av symptomen på det akuta tillståndet.

Kerstin Eliasson, verksamhetschef för Västernorrlands BUP, medger att rapporten ej innehåller några nyheter. "Vi är medvetna om problemen och försöker snarast att åtgärda dem, men tyvärr har vi inte resurserna för snabbare lösningar."

Under 2024 har redan vissa åtgärder vidtagits, såsom utökade telefontider och tillfälliga anställningar av psykologer och psykologassistenter. Dock kvarstår allvaret i problemet med att många barn snabbt remitteras från primärvården, vilket leder till köer och överbelastning i BUP.

Region Västernorrland planerar nu att spara runt 250 miljoner kronor på personalkostnader under 2025, vilket kan leda till att 300 tjänster försvinner. Eliasson försäkrar dock att BUP:s verksamhet inte kommer att påverkas negativt. Men frågan är, hur länge kan detta hållas uppe med nuvarande situation?

Tidigare rapporterade Dagens Nyheter om att över 1 100 barn stod i kö i Västernorrland och problemen tycks vara djupt rotade. Anna-Lena Danielsson (S), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden, pekar på bristen på utbildad personal inom primärvården som en av huvudorsakerna till de långa köerna. "Vi behöver ha kunnig personal som kan ta hand om barnen, annars hjälper det inte att öka resurserna i BUP", säger hon.

Den stora frågan kvarstår: varför har inte primärvården tidigare utbildat sin personal tillräckligt i barnens psykiska hälsa? "Vi har gjort insatser, men det har inte varit nog", erkänner Danielsson. Situationen kräver att alla aktörer – skolor, socialtjänst och vård – samarbetar mer effektivt för att fånga upp barn tidigt och ge dem den hjälp de behöver.

Oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) föreslår att sjukvården skulle kunna avlasta BUP genom att främja privata aktörer som kan hjälpa till med utredningar kring ADHD.

"Frustrationen är påtaglig bland unga och deras familjer. De behöver snabbt den hjälp de förtjänar!" Summerar han, och det finns en gemensam enighet i att situationen är ohållbar och kräver snabba och effektiva lösningar.