Donald Trumps återkomst till makten väcker starka reaktioner i Kina. En vanlig uppfattning är att hans seger indikerar ett kaos och nedgång i USA, medan Kina framstår som en växande makt. Många skämtar om Trumps fokus på Kina på sociala medier, men det finns en mer allvarlig ton i deras oro.

Trumps politik kan hota den redan sköra kinesiska ekonomin, som fortfarande kämpar med en långsam återhämtning efter strikta pandemirestriktioner. Kina står inför en fastighetskris och lågt förtroende bland konsumenter, vilket kan förvärras av en mer aggressiv amerikansk utrikespolitik.

Det är troligt att Trump kommer att föra en tuff linje gentemot Kina, med fokus på att straffa landet för vad han ser som ekonomisk konkurrens på orättvisa villkor. Trumps tidigare administration inledde ett handelskrig genom att höja tullar på kinesiska varor betydligt, och det finns indikationer på att han kan göra samma sak igen.

I den nya administrationen finns det indikationer på att Trump omger sig med rådgivare som inte ser positivt på Kina. Till exempel har Marco Rubio, som förväntas bli utrikesminister, en historia av att kritisera Kina för sin behandling av mänskliga rättigheter, särskilt i Xinjiang, där omvärlden har reagerat starkt på Kinas förtryck av den uigurska befolkningen.

Samtidigt har Trump hotat med att höja tullarna på kinesiska produkter upp till 60 procent. Om han genomför dessa planer, kan det leda till en allvarlig upptrappning av spänningarna mellan de två länderna. Scott Kennedy, senior analytiker på CSIS, förutspår att rivaliteten mellan USA och Kina kommer att öka, och att höga tullar kan bli en del av en medveten strategi för att skada Kinas ekonomi.

Kina har å sin sida förberett sig för en sådan konflikt. Sedan Trump senast satt vid makten, har Kina stärkt sin militära kapacitet och ändrat lagar som möjliggör snabba och kraftfulla svar på amerikanska åtgärder. Handelsförbindelser har i stor utsträckning diversifierats till andra länder för att minska det ekonomiska beroendet av USA.

Dessutom har Kinas regering infört lagar som möjliggör sanktioner mot utländska företag som skadar nationella intressen. Exportkontrollager har skärpts, vilket innebär att Kina kan blockera viktiga råvaror som jordartsmetaller, som är nödvändiga för modern teknologi.

En avgörande fråga blir hur andra länder kommer att reagera på Trumps politik. Förra gången Trump var president, hade USA ett relativt bra förhållande med sina allierade, såsom Japan och Europa. Denna gång är det mer oklart om de vill stödja USA, särskilt om Trump pressar för att blockera kinesiska elbilar av säkerhetsskäl.

Scott Kennedy konstaterar att världen är mer fokuserad på klimatförändringar och vill minska utsläpp, vilket kan leda till att många länder är mer benägna att fortsätta sina handelsrelationer med Kina. Det är en komplex situation där beroendet av Kina och den globala ekonomin i stort kan göra det svårt för USA att genomföra en ensam politik utan att få med sig sina allierade.