Donald Trump gjorde nyligen ett besök i North Carolina för att på plats se skadorna efter den förödande orkanen Helene, som drabbade delstaten hösten 2023. Under sitt besök föreslog han att den federala räddningsmyndigheten FEMA kan komma att skrotas.

– Federala myndigheter är inte bäst lämpade att hjälpa de nödställda, meddelade Trump och menade att delstaterna bör hantera naturkatastrofer som tornador och orkaner själva.

Han indikerade att han överväger att skriva under ett dekret för att starta en grundlig reform av FEMA, och möjligen helt avskaffa myndigheten. "De har varit väldigt långsamma. Jag vet inte varför. Det är bland det värsta jag har sett," klagade Trump på deras insatser i North Carolina.

Trots kritik lovade Trump att han personligen kommer att göra "massor" för att hjälpa delstaten att återhämta sig.

I takt med att han fortsätter sin resa mot Los Angeles, som just nu plågas av omfattande skogsbränder, varnade han Kalifornien för att riskera att gå miste om federalt stöd om delstaten fortfarande inte åtgärdar sina vattenpolitiska problem.

FEMA har också meddelat att ekonomiskt stöd kommer att vara tillgängligt för dem som drabbats i Los Angeles, med en summa på omkring 27 miljarder dollar – ungefär 300 miljarder kronor. Detta belopp är avsett för att hjälpa till med initiala akuta åtgärder efter bränderna.

Men frågan är: Vilka konsekvenser kan Trumps hot om att skrota FEMA få för framtida katastrofinsatser i USA? Många experter varnar för att en sådan förändring kan leda till en oordnad och ineffektiv respons vid framtida kriser, där de mest utsatta riskerar att bli ännu mer sårbara. Skulle Trump verkligen gå igenom med detta förslag, kan det få långtgående effekter för hur USA hanterar naturkatastrofer i framtiden.