Sverige ökar satsningar på civilt försvar

I en tid av ökande osäkerhet ekonomiskt och politiskt, presenterade Tidöpartierna på en pressträff en plan för att stärka det civila försvaret med hela 12,9 miljarder kronor fram till 2026. Detta innebär ett stort lyft från nuvarande 8,5 miljarder, och inkluderar tre nya miljarder som är avsedda för att öka landets beredskap.

Beredskapslager och sjukvårdssatsningar

En betydande del av de nya medlen, omkring 1,3 miljarder kronor, kommer att investeras i att förbättra hälso- och sjukvårdens beredskap. Denna summa ska användas till att säkerställa bättre lagerhållning av sjukvårdsmaterial, vilket är avgörande för att möta framtida kriser.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) påpekade vikten av att återupprätta beredskapslagren för livsmedel, vilket Sverige lät förfalla under millennieskiftet. "Vi får nu betala ett högt pris för vår naivitet," säger Kullgren.

Politisk enighet om stärkt försvar

Det är värt att notera att samtliga riksdagspartier är eniga om att detta är en nödvändig åtgärd. Den gemensamma låneramen som kan uppgå till hela 50 miljarder kronor kommer att användas för att rusta upp det civila försvaret.

Av de 12 miljarder som ska satsas fram till 2028 kommer 7 miljarder att finansieras genom den tidigare nämnda låneramen, medan resterande 5 miljarder tas från budgetens reformutrymme.

Mål för framtiden: 5 % av BNP till försvaret

Enligt NATO:s krav bör Sverige senast 2035 investera 5 % av BNP i försvaret. Av detta ska 3,5 % gå till militärt försvar och 1,5 % till civilt försvar och relaterad infrastruktur. Hur Sverige ska nå detta 1,5-procentsmål återstår att se, men enligt Bohlin är det en prioritet.

Detta beslut är ett tydligt tecken på att Sverige är redo att ta säkerhetshot på allvar och rusta upp för framtiden. Det civila försvaret står nu inför en fundamentalt viktig jämn kön, och med dessa nya resurser kan Sverige påbörja en ny era av beredskap.