Tullarna

Att skydda amerikanska jobb har varit ett av Donald Trumps främsta löften sedan han steg in i politiken. Som president införde han tullar på importerat stål och aluminium för att främja inhemsk produktion.

Om Trump återigen får ledningen i USA kan det leda till en ännu strängare protektionism. Trump är beredd att införa höga tariffer på både kinesiska och europeiska produkter, vilket skulle kunna påverka den globala handelsbalansen.

EU står inför en känslig situation. Unionen vidtar egna åtgärder genom att införa tullar på varor med höga koldioxidutsläpp. Detta skulle kunna resultera i en hård konkurrens mellan EU:s miljövänliga industriprojekt som syftar till att minska koldioxidavtrycket, och amerikanska företag som kan utnyttja lägre priser och svagare miljöregleringar.

Företag som SSAB och LKAB i Sverige är direkt berörda av dessa klimatåtgärder. Målet att fasa ut kol från stålproduktionen kan hotas av förändringar i den internationella handelsmiljön.

Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, betonar att en ny handelskonflikt med USA riskerar att skapa enorma påtryckningar på EU:s ekonomier.

Subventionerna

En annan faktor som redan sätter press på EU är de omfattande subventionerna till grön teknik och industri, kända som IRA (Inflation Reduction Act), som infördes av president Biden och som Kamala Harris avser att behålla. Det finns en stor oro inom EU, och specifikt i Sverige, att dessa subventioner kan leda till en ökad flytt av investeringar från Europa till USA.

Mats Engström bedömer att även om Trump skulle vinna valet, så kan IRA-programmet förbli i någon form, vilket kan fortsätta gynna amerikanska företag. Gunilla Reischl, seniorforskar på Utrikespolitiska institutet, påpekar att dessa investeringar ofta hamnar i republikanskt dominerade delstater som redan skapar nya arbetstillfällen.

Parisavtalet

En utmaning som kan uppstå om Trump återfår makten är att USA kan välja att lämna Parisavtalet, vilket skulle komplicera den globala kampen mot klimatförändringarna. Detta skulle innebära betydande hinder för svenska och europeiska politiker som jobbar med internationella klimatförhandlingar.

Gunilla Reischl varnar för att om den största finansiären till klimatförändringar drar sig ur, kan det bli en svår uppgift att finansiera omställningen. Trots detta finns det en viss stabilitet i EU:s klimatsystem, som handel med utsläppsrätter och ett väl utvecklat internationellt nätverk av klimatförhandlare, som kan hjälpa till att hantera turbulensen.

Företagsledare inom industrin är också engagerade i klimatfrågor, och deras långsiktiga investeringsplaner är svåra att förändra plötsligt, vilket skapar en viss trygghet även i osäkra tider.

Klimatet och dess utmaningar förvärnas konstant, och en eventuell ny Trump-administration kan göra situationen mer komplicerad. Det är dags för världen att meddela sina röster för en hållbar framtid - kan vi hoppas på en positiv förändring?