Dyslexiforskningsrapport väcker oro i skolsvenskan

Idag lanseras en banbrytande rapport från Karolinska Institutets kunskapscenter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, KIND. Denna nya forsknings- och kunskapsöversikt om dyslexi är ett resultat av ett uppdrag från Prinsparets Stiftelse, grundad av prins Carl Philip och prinsessan Sofia.

Logopeden och forskaren Martina Hedenius, som tillsammans med andra experter har skrivit rapporten, påpekar att det har gått tio år sedan den senaste översikten. Under denna tid har forskningen utvecklats, liksom skolans arbetssätt.

Lärometoderna måste förändras!

En av de skrämmande insikterna i rapporten är hur bristande kunskap och användning av evidensbaserade läsmetoder präglar den svenska skolan. Tidiga läsinlärningsmetoder behöver inkludera systematisk undervisning i kopplingen mellan ljud och bokstav, så kallad phonics, något som ännu inte tillämpas tillräckligt.

Hedenius betonar vikten av att integrera phonics med andra språkutvecklande aktiviteter för att stötta alla elever, särskilt de med dyslexi. Tragiskt nog når denna viktiga kunskap fortfarande inte ut till skolorna.

Det behövs tidiga insatser!

Rapporten framhäver behovet av tidiga insatser, både i förskolan och under lågstadiet. Det handlar om att aktivera läs- och skrivförmågor brett och att identifiera de elever som behöver mer stöd för att knäcka läskoden.

Trots tydliga rekommendationer får många elever hjälp först på högstadiet, när riskerna för utebliven gymnasiebehörighet är som störst.

Skrämmande siffror från PISA-undersökningen

Enligt den senaste PISA-undersökningen kämpar nästan en fjärdedel av eleverna i årskurs nio med att läsa och förstå grundläggande texter. Hesekiel uppger att 24 procent saknar grundläggande läsförmåga. Det är en alarmerande siffra!

Det är inte enbart skolans ansvar, då även faktorer såsom språkbakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar inlärningen.

Läsning: nyckeln till all kunskap!

Dyslexi drabbar mellan 5-10% av befolkningen och innebär en stor utmaning för många elever. Men det finns hopp! Med rätt stöd och träning kan de flesta utveckla funktionella läs- och skrivförmågor.

Hedenius påpekar att om den tidiga läsundervisningen var mer effektiv och evidensbaserad skulle betydligt färre barn nå årskurs nio med omfattande svårigheter.

Psykisk ohälsa kopplas till lässvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter kan leda till minskad självkänsla och ökad risk för psykisk ohälsa. Elever som kämpar med läsning jämför sig ofta med sina kamrater och kan känna sig otillräckliga.

Optimism för framtiden!

Trots utmaningarna är Hedenius optimistisk. Den nya läroplansutredningen föreslår att mer fokus ska läggas på att utveckla läs- och skrivförmågor under lågstadiet. Forskningen är tydlig: vi vet vad som behövs!

Nu gäller det att översätta denna kunskap till praktik och säkerställa att elever tidigt får det stöd de behöver. För att vår framtid ska bli ljusare måste vi ge barnen de verktyg de behöver för att lyckas!

Ökad medvetenhet om språkliga och kognitiva svårigheter

Det är viktigt att skolorna är uppmärksamma på eventuella samtidiga språkliga och kognitiva svårigheter. En tidig utredning kan hjälpa till att skräddarsy undervisningen för varje elevs behov.

I slutänden är det avgörande att sätta fokus på att identifiera och stötta elever med lässvårigheter så tidigt som möjligt, snarare än att enbart fokusera på diagnoser.