De flesta människor finner det obehagligt att tänka på döden, och det är kanske förståeligt, särskilt om man är ung och frisk. Men förutom de existentiella skälen finns det också praktiska anledningar att fundera över sin egen dödlighet.

Denna vecka markerar den så kallade donationsveckan, en tid för att påminna oss om vikten av att överväga organdonation. I Sverige råder det en allvarlig brist på organdonatorer. Många personer avlider varje år i väntan på ett nytt organ, trots att hela 80 procent av befolkningen som anmält sig till Socialstyrelsens donationsregister är positiva till att donera organ efter sin död. Ändå är det färre än en femtedel av befolkningen som faktiskt registrerat sig. Detta tyder på en brist på medvetenhet och prioritering kring frågan. Staten borde verkligen intensifiera sina insatser för att upplysa medborgarna.

En enskild donator kan rädda upp till fem liv, enligt Socialstyrelsen. Organdonation förutsätter att patienten vårdas på intensivvårdsavdelning, men även i mindre omfattning kan donation av vävnader vara möjlig.

Döden har blivit en fråga om val och ställningstagande på ett sätt som den inte var tidigare. Framsteg inom sjukvården har möjliggjort organdonationer som faktiskt räddar liv. Dessutom finns det numera möjligheter att skräddarsy sina egna begravningar, eller helt avstå från en traditionell ceremoni, vilket kan bidra till att avdramatisera döden.

Det är viktigt att diskutera sina önskemål kring döden med nära anhöriga, särskilt om man inte har några släktingar. Många begravningsbyråer erbjuder idag kosten­dfritt digitalt förvaring av sådana dokument, som till exempel "vita arkivet", där man kan bevara sina tankar och önskningar.

Att skriva testamente kostar dock pengar, vilket kan kännas orättvist. Mer förvånande är dock att testamenten inte kan registreras hos Skatteverket, vilket är möjligt för bouppteckningar och äktenskapsförord. För att säkerställa att ens testamente inte försvinner bör man överväga att anlita ett privat företag för förvaring – och hoppas på att företaget inte går i konkurs.

Det är märkligt hur oreglerad döden fortfarande är i Sverige, trots att staten har lärt sig att inte lämna andra detaljer åt slumpen. Regelverken speglar en tid när kyrkan var central i samhället. I vår moderna värld, där många lever anonyma liv, är det avgörande att tänka igenom och planera för vad som kommer att hända efter vår död. Varken staten eller någon annan kommer att göra det åt dig. Ta kontrollen nu, för din egen skull och för dina närmaste!