Föregående år beviljades endast 6 250 asylrelaterade uppehållstillstånd i Sverige, enligt preliminära siffror från Migrationsverket. Det är det lägsta antalet sedan 1985, vilket visar på en dramatisk minskning av asylmottagande i landet.

I den aktuella statistiken inkluderas uppehållstillstånd för asylskäl, kvotflyktingar och anhöriga till dessa grupper. Antalet asylsökande i Sverige sjönk även till 9 645 under 2024, vilket är en minskning med 25 procent jämfört med 2023, och den lägsta siffran sedan 1996.

Migrationsminister Maria Forssell menar att minskningarna delvis beror på regeringens migrationspolitik och den bild som Sverige idag har som asylmottagarland. Hon uttrycker tydligt att man avser att fortsätta minska den asylrelaterade invandringen. "Det har spridits en klar signal att Sverige inte längre är ett land med öppen asylinvandring", säger hon.

Trots det, visar siffror att antalet asylsökande inom EU förblir på en hög nivå, medan mottagandet i Sverige minskar. Forssell noterar att Sverige nu allt mer framstår som ett mål för arbetskraftsinvandring snarare än asylinvandring.

Sedan flyktingkrisen 2015 har Sveriges migrationspolitik skärpts betydligt. Europarådet och EU har samarbetat för att begränsa invandringen, inklusive ett avtal med Turkiet som syftar till att hejda flödet av migranter. Under hösten 2022 enades den moderatledda regeringen med Sverigedemokraterna om en rad nya åtgärder för att strama åt migrationspolitiken. Bland annat har antalet kvotflyktingar minskats från 5 000 till 900 per år, och kraven för anhöriginvandring har skärpts.

Regeringen planerar även att införa ännu striktare regler för anhöriginvandring och medborgarskapsansökningar. Det finns även diskussioner kring skärpta rutiner för när asylsökande kan få möjlighet att söka asyl på nytt efter att ha fått sitt ärende avslaget. Under 2024 var en fjärdedel av asylansökningarna från personer som tidigare fått avslag.

En ny utredning om att anpassa det svenska asylregelverket till EU:s miniminivåer förväntas presenteras snart. Migrationsministern har dock avstått från att sätta upp specifika mål för hur låg den asylrelaterade invandringen bör vara, med hänvisning till hur snabbt situationen i omvärlden kan förändras.

Forssell påpekar även att man måste vara beredd på att justera politiken beroende på de globala omständigheternas utveckling och att hon tror att asylinvandringen behöver fortsätta att minska framöver. "Vi måste upprätthålla de förändringar vi vidtagit på lång sikt", säger hon.

Det återstår att se hur dessa politiska beslut kommer att påverka framtida asylsökande i Sverige och om nationen kan behålla en balans mellan humanitärt ansvar och nationella intressen.