Sverige i Järnvägskaos: Miljardmaskin för Norska Spår!

Klockan har passerat midnatt när dimman sveper in över tågspåren utanför Uppsala. Här är det dags för nödvändigt underhåll av järnvägen. Två spårväxlar ska riktas, men situationen är kritisk.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och vd:n för Infranord, Stefan Gustavsson, är på plats. De har kommit för att diskutera den tröga hanteringen av landets järnvägsunderhåll, som får alltmer allvarliga konsekvenser.

Förra årets DN-granskning visade att det skulle ta hela 350 år att åtgärda alla slitna kontaktledningar och stolpar. Utan snabba åtgärder växer landets underhållsskuld till hisnande 79 miljarder kronor.

Kris på Västkustbanan: Tågen Kan Stanna i Åratal!

Ett särskilt oroande exempel är Västkustbanan mellan Göteborg och Stockholm, där byte av ledningar tar orimliga 2,5 år för de första 4,2 milen. Carlson uttrycker sin frustration och önskar korta den tiden, men över 22 månader senare har inget förbättrats.

Befolkningen står i riskzonen för ytterligare års långa förseningar och kaos på en av Sveriges mest trafikerade sträckor.

Ingen Tid att Vänta: En Ny Lösning!

Men det finns en strimma av hopp. Stefan Gustavsson har nyss investerat i en hypermodern trådbyteståg, som kan revolutionera arbetet på Västkustbanan. "Vi planerar att använda maskinen i Norge fram till mitten av 2027," avslöjar han.

Trafikverket har dock en komplicerad upphandlingsprocess, där entreprenörer ofta överklagar i stället för att samarbeta. DN har rapporterat om att Trafikverket har tvingats betala hundratals miljoner för upphandlingsbrister sedan 2014.

Vem Tar Beslutet om Maskinerna?

Trots att Västkustbanans resterande sträckor ännu inte är upphandlade, finns det fortfarande tid för förändring. Men vem kommer verkligen att använda den nya maskinen?

Carlson framhäver behovet av längre kontrakt så att entreprenörer kan investera i dyra maskiner, men det råder osäkerhet om vem som ska stå för inköpen.

En Ny Taktik: Dialog med Marknaden!

Örjan Eriksson, enhetschef på Trafikverket, betonar vikten av dialog med marknaden för att kunna pröva nya metoder för upphandling. Uppenbarligen är det avgörande för att undvika framtida kaos.

Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att överväga om de själva kan investera i dyrare maskiner för att låta entreprenörer använda dem. Det finns dock farhågor om att detta kan skapa osäkerhet för företag som står inför investeringsbeslut.

Det är avgörande att förändringarna som krävs verkligen genomförs. Annars hamnar vi just där vi började—i en svår situation med ett eftersatt järnvägsunderhåll.