En ny undersökning från Plikt- och prövningsverket visar att svenska ungdomar i första hand är beredda att ta strid för Sveriges försvar, men viljan att strida för andra Natoländer är betydligt lägre.

I en enkät som riktades till 17-åringar framkom att 57 procent av dem är villiga att delta i en stridande roll för Sveriges försvar. Men siffrorna minskar dramatiskt när det kommer till försvar av grannlandet Finland, där endast 48 procent säger sig vara beredda att strida. För övriga Natoländer sjunker stödet ytterligare till endast 37 procent.

Christina Malm, generaldirektör på Pliktverket, påpekar att många i befolkningen fortfarande är osäkra på vad medlemskapet i Nato egentligen innebär. ”Vi är nyblivna Natomedlemmar och jag tror att det är många som undrar vad det i praktiken betyder för oss”, säger hon.

Diskussionen om hur Sverige ska bidra till Nato-försvaret involverar fler frågor, som det oklara kring användningen av värnpliktiga i en internationell kontext. ”Vi står inför en situation där vi måste vara en trovärdig medlem av Nato. Det handlar om att inte bara kunna säga nej till att använda värnpliktiga när det behövs,” förklarar Malm.

Svenska ungdomar upplever kanske att konflikter i Baltikum eller Danmark är av större relevans och närhet än en potentiell konflikt i Turkiet.

Under 2023 kommer 8 000 ungdomar att rycka in i den militära grundutbildningen, med ambitionen att öka detta antal till 10 000 till år 2030 och vidare till 12 000 mellan 2032 och 2035. För att fylla dessa platser har Pliktverket på senare tid sänkt kraven för vissa tjänster, vilket inkluderar en nedjustering av fysiska och psykologiska krav.

Trots dessa anpassningar förväntar sig Pliktverket en ökning av antalet ungdomar som tvingas genomföra värnplikt, även de som initialt inte är intresserade. Christina Malm nämner att av de 28 500 ungdomar som kallas att mönstra i år, har 6 000 uttryckt att de inte är intresserade av att göra lumpen.

Den här situationen öppnar upp för en viktig debatt om hur Sverige ska navigera sin roll inom Nato och hur detta kommer att påverka framtida generationer. Hur kommer engagemanget för nationens och alliansens försvar att se ut framöver? Kommer våra ungdomar att känna sig tvungna att ta en aktiv del av situationen, oavsett motstånd? Frågetecken kvarstår.