Passagerarfärjan Huckleberry Finn ankom till Rigas hamn efter en två dagar lång resa över Östersjön, eskorterad av en svensk korvett och med stridsflyg som bevakade området.

– Detta är en vecka av betydelse, sade Lettlands försvarsminister Andris Sprūds, när över 200 svenska soldater marscherade ur färjans lastutrymme.

Flera stridsfordon, pansarterrängbilar och transportlastbilar fyllda med militärmateriel följde i soldaternas spår.

– Vi visar vår styrka på den östra flanken men också i hela NATO, sade Sprūds med beslutsamhet. Totalt anlände 550 svenska soldater till Lettland och fördelades till Camp Valdemar, nära Ādaži, där de kommer att ingå i en multinationell NATOSTyrka som inkluderar cirka 3 000 soldater från olika länder.

– Målet är att avskräcka möjliga hot och att genomföra gemensamma övningar inom brigaden, förklarade den svenska bataljonschefen Henrik Rosdahl. Dessa soldater kommer att vara stationerade i Lettland i sex månader innan de avlöses av danska trupper, i ett cykliskt rotationssystem.

Åt skillnad från tidigare svenska insatser, som i Mali och Afghanistan, äger denna rum inom en EU-nation och i en fredlig miljö, vilket innebär att soldaterna kan röra sig mer fritt.

– Vi har förberett oss för det värsta scenariot, inklusive att fylla i dokument för ”Min sista vilja”, men vi är inte rädda, sa mekanikern Ivar, som valde att inte avslöja sitt efternamn av säkerhetsskäl.

Stabsassistenten och signalisten Madeleine uttryckte en känsla av spänning inför uppdraget – att få försvara Sverige och NATO. Översten Cédric Aspirault från Kanada, som leder NATOSTyrkan i Lettland, välkomnade dem i hamnen och betonade att han är ansvarig för att övervaka det ryska militära hotet.

– Det finns anledning till oro, särskilt med tanke på att Ryssland har ett historiskt intresse i Lettland, som en gång var en del av Sovjetunionen. Lettland gick med i NATO och EU 2004 efter ryskt motstånd, och det finns de som varnar för att balterna kan stå på Putins radar, sa han.

I Rigas hamn var försvarsminister Sprūds dock samlad och kommenterade ryska hot med eftertryck: – Att Ryssland skulle tänka på en aktivitet mot ett Natoland vore galenskap. Men vi måste vara beredda på alla scenarier.

Sprūds nämnde att Lettland länge varit utsatt för sabotage och hybridkrigföring från Ryssland. Genom att visa styrka hoppas man kunna avskräcka potentiella hot. Men det finns även andra risker. Lettlands säkerhetstjänst VDD rapporterade nyligen om att NATO-styrkor står i fokus för rysk underrättelseverksamhet, där GRU och FSB är de mest aktiva.

Toms Rostoks, chef för strategisk forskning vid Lettlands försvarshögskola, varnade för att dessa spionorganisationer inte utesluter en konflikt med NATO: – Ryssland är mycket intresserade av Natos militära närvaro i Lettland. Det är något som de svenska soldaterna måste vara medvetna om, sa han.

Bataljonschefen Henrik Rosdahl bekräftade att de vidtagit åtgärder för att hantera spionhotet, men utan att gå in på detaljer.

Soldaterna förberedde sig att transporteras till basen i öster. Stabsassistenten Madeleine uttryckte en stark tro på sin enhets förmåga att hantera eventuella hot och är nu fokuserad på sitt uppdrag, med sex månader framför sig.

– Just nu är jag taggad, sa hon, med en ton av beslutsamhet i rösten. Detta uppdrag är en möjlighet att stå upp emot aggression och att kämpa för de värderingar vi tror på.