En tragisk olycka inträffade nyligen i Norge när ett tåg med nära 50 passagerare kraschade efter att ha kört på ett stort stenblock. Lokföraren omkom och flera passagerare skadades lindrigt. Vittnen beskriver händelsen som fruktansvärd, med en hängiven insats från räddningstjänsten.

Den norska haverikommissionen har nu kallats till platsen för att utföra en grundlig utredning av olyckan, vars exakta orsaker ännu inte har fastställts. Den aktuella sträckan har tidigare drabbats av ras på grund av kraftiga nederbörd och det finns en oro för att liknande incidenter kan inträffa även i Sverige.

Som en följd av detta bjuder den svenska infrastrukturåtgärden på en del frågor. Risken för landskap att rasera, speciellt under extremväder, har ökat markant. Nyligen publicerade Svenskt Näringsliv en rapport som varnar för riskerna kopplade till ras, skred och erosion på vår infrastruktur. Rapporten belyser att extremväder, vilket har blivit allt vanligare, kommer att öka påfrestningen på järnvägsnätet.

"Vi måste ta dessa risker på allvar och intensifiera vårt arbete med klimatanpassning," säger Nils Paul, en infrastrukturexpert vid Svenskt Näringsliv. Han understryker att vi behöver bättre kunskap kring hur vi kan rusta infrastrukturen för att motstå framtida klimatpåverkan. Tydligen är medvetenheten om dessa frågor fortsatt låg inom både offentlig och privat sektor.

Enligt Trafikverket är arbetet med att säkra våra järnvägar mot ras och skred redan i gång. Men i skuggan av den senaste olyckan skapas nu en ökad anledning att snabba på insatserna. ”Det är absolut väsentligt att vi lär av händelser i våra grannländer, speciellt Norge. Om vi kan förbättra våra system och rutiner baserat på deras erfarenheter, måste vi göra det,” säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

I flera regioner i Sverige finns det idag varningssystem installerade som varnar trafikledningen om något skulle falla ned på spåret eller om jorden rör på sig. Detta gäller särskilt vid Kolmården utanför Norrköping, där en av de dödligaste järnvägsolyckorna inträffade för över hundra år sedan, med 42 omkomna, efter kraftiga regn.

"Det handlar om säkerhet och att skydda liv. Vi har investerat i mätutrustning för att hela tiden övervaka markstabiliteten. När jordskred inträffar, ska vi kunna reagera snabbt och effektivt," förklarar Olsson. Utan mycket avslag, står det klart att vi måste prioritera klimatanpassning och investering i vår infrastruktur för att förhindra framtida tragedier.