I takt med att året närmar sig sitt slut, tvingas finansminister Elisabeth Svantesson erkänna att Sveriges ekonomi går trögare än förväntat. Arbetslösheten ökar, tillväxten avtar och medborgarna är restriktiva med sina utgifter.

I tidigare prognoser hade regeringen hoppats på en vändning inom kort, där tiden fram till nästa val skulle präglas av optimism och ekonomisk tillväxt.

När kommer denna vändning?

"Vi bedömer att vändningen kommer nästa år, även om vi då fortfarande är i lågkonjunktur. Ränte- och skattesänkningar, tillsammans med en förväntad ökning av den globala efterfrågan, kan hjälpa till", säger Svantesson. Som fortsatt pekar på osäkerheterna som lurar runt hörnet.

Just nu har regeringen ingen särskild plan för att bromsa den utdragna lågkonjunkturen, enligt Svantesson. Hon hoppas dock att hushållen börjar konsumera mer nästa år, tack vare skattesänkningarna.

"Kommer medborgarna ha det bättre 2026 än när du tillträdde?"

"Vi bedömer att ekonomin kommer att vända och att reallönerna kommer att öka. Många hushåll kommer att få lägre boendekostnader och sänkta skatter, men det är klart att vissa fortfarande kommer ha det tufft."

Regeringens senaste prognos visar att hushållens konsumtion kommer att förbli dämpad fram till 2026. Reallönerna beräknas också bli lägre än de var vid regeringens tillträdande.

Under valet lovade Tidöpartierna att bygga ny kärnkraft under mandatperioden. Planen är att presentera ett förslag om finansiering under våren.

Men kritiken har varit hård. Expertmyndigheter ifrågasätter hastigheten i regeringens planer och om det är ekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft. Däremot står Elisabeth Svantesson fast vid regeringens utgångspunkter.

"Kärnkraft behövs. Vi behöver också sol och vind, men stabiliteten ligger i kärnkraften. Staten måste ta ansvar här", påstås Svantesson.

Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro har däremot kritiserat regeringens planer som "marknadsmanipulation" och "socialisering".

Vad säger du angående denna kritik?

"Jag håller inte med. Om man säger så, så är man också svaret skyldig. Vad ska Sverige göra? Hur får vi mer el och hur ska vi ställa om?"

Det finns en tydlig oro kring de samhällsekonomiska aspekterna av att bygga ny kärnkraft. Flera myndigheter, inklusive Statliga Konjunkturinstitutet och Energimarknadsinspektionen, menar att det behövs djupare analyser av kostnaderna för samhället.

Men Svantesson är orubblig: "Kärnkraft är välbeprövad och det finns inga mogna alternativ idag. Alternativkostnaderna för att inte agera är mycket höga."

Regeringens finansieringsmodell innebär att staten kommer att garantera lån för hundratals miljarder kronor, samt att kärnkraftsproducenterna ska få ett fast pris för den el de levererar. Myndigheter varnar dock för att det innebär en stor ekonomisk risk för staten.

"Är det rimligt att genomföra ett så stort projekt utan en grundlig analys?"

"Ja, det är rimligt. Vi skulle aldrig göra detta om vi inte var övertygade om att kärnkraften behövs."

Svantesson städer förtroende i Energimyndighetens framtidsprognoser, men är mer skeptisk till myndigheternas invändningar mot regeringens förslag. "Min slutsats kan skilja sig, men det handlar om att vi måste fatta beslut utifrån vad som behöver göras för att skapa en stabil och ren elproduktion för framtiden."

Sverige står inför en utmaning där elbehovet väntas öka kraftigt framöver, men hur den målsättningen kommer att uppnås förblir en öppen fråga.