Suzanne Osten, en av Sveriges mest inflytelserika regissörer och dramatiker, har under sin karriär satt djupa spår i både scenkonst och teatervetenskap. Med fokus på feministisk, queer och barnteater, har Osten utbildat och inspirerat generationer av studenter och forskare. Hennes banbrytande arbete har inte bara utforskat konstnärliga gränser, utan också belyst viktiga sociala frågor omkring barns rätt till kulturella upplevelser.

Hennes engagemang för barnteater kan knappast överskattas. Tillsammans med kollegan Karin Helander har hon hållit föreläsningar och seminarier som lyfter fram barns rättigheter samt betydelsen av scenkonst för unga. De har delat insikter kring barnteaterns utveckling och har bland annat skrivit artiklar och böcker om detta ämne, däribland den uppmärksammade – Konstnärlig barnteater – en dialog om betydelsen av scenkonst för barn.

Osten var även föregångare inom feministisk teater och 2002 disputerade Christina Svens med avhandlingen Regi med feministiska förtecken, där hon analyserar hur Ostens arbete har tagit sig uttryck genom åren. Uppsättningarna har behandlat och ifrågasatt patriarkala normer, vilket har lett till en djupgående diskussion om genusrollernas påverkan i samhället.

I synnerhet pjäsen Det allra viktigaste (2002) har blivit en ikon inom queer scenkonst. Den utforskar komplexa teman kring kön och identitet, och har sen dess använts som exempel för att uppmuntra kritik av normer och traditioner. Med Ann Petrén i en lysande dragroll visades på ett imponerande sätt hur teater kan utmana och omformulera våra uppfattningar om maskulinitet.

Osten har också visat sin positiva inverkan genom att arbeta med och stötta andra kvinnliga konstnärer, och den insyn hon ökat kring kvinnor inom teatern har förändrat synen på dem i branschen. Hennes insatser och idéer har inte bara påverkat det svenska kulturlivet utan har också nått internationell uppmärksamhet.

Trots sorgen över att Suzanne Osten har lämnat oss, fortsätter hennes verk och filosofier att påverka teatervetenskapen och dess framtid. Hennes livsverk är en guldgruva av insikter för kommande generationer av forskare, och hennes unika perspektiv på barn och teater kommer för alltid att förbli en vital del av det svenska kulturlandskapet. Osten fortsätter att inspirera, och vi måste nu se till att hennes budskap och vision lever vidare i framtida produktioner.