Förväntningarna var skyhöga när SVT lanserade serien "Whiskey on the Rocks" som årets storsatsning till jul. I Karlskrona hyllades serien innan den ens hade premiär, och många trodde att det skulle bli en riktig succé.

Serien, baserad på Jonas Jonassons satiriska berättelse om U 137:s grundkörning vid Torumskär, har dock mottagits med blandade känslor. Med tanke på Jonassons tidigare framgångar, såsom "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann", var många övertygade om att vi skulle få se ännu en fantastisk berättelse. Men så blev det inte riktigt.

Manuset till "Whiskey on the Rocks" faller platt, med en historia som känns kliché och förutsägbar. Att se Brezjnev som en försupen karikatyr och Reagan som en cowboy i western-sammanhang känns som lågt hängande frukt. Dessutom uppstår frågor kring produktionens detaljer; varför pratar bröderna som på sina håll skånska och på andra väst-blekingska? Många har ställt sig frågan om detta verkligen är konsekvent.

Sociala medier har surrat av diskussioner om serien, och medan vissa lyfter fram några slående prestationer från skådespelarna, kritiseras dessutom manusets budskap. Visst, serien uppmanar till diplomati och fredliga lösningar i en tid av rustningar, men i vilken grad påverkar det publiken i praktiken? Det är en fråga som många i Blekinge ställer sig.

Optimismen kring seriens betydelse för Karlskrona är svår att förstå. Visserligen är skärgårdslivet vackert, men staden får inte den uppmärksamhet som kanske önskades. Utan någon större kulturell påverkan förefaller det osannolikt att "Whiskey on the Rocks" kommer att gå till historien som något mer än bara en snabb titt på en ny serie. Tyvärr lämnar det många åskådare besvikna, och från kommunledningen kan vi nog inte förvänta oss mer än hälsningar och hejarop.