Säkerhetszonen i Hageby

Efter det chockerande dubbelmordet i juni i år införde polisen en så kallad säkerhetszon i Hageby i Norrköping. Detta blev den första åtgärden av sitt slag sedan den nya lagen trädde i kraft två månader tidigare.

Polisens utökade befogenheter

Under en period av två veckor fick polisen utökade befogenheter för att genomföra kroppsvisitationer utan konkret misstanke om brott. Den officiella utvärderingen, som offentliggjordes i tisdags, visade att invånarna i Hageby kände större trygghet tack vare en ökad polisiär närvaro, men det återstår osäkerhet om huruvida säkerhetszonen faktiskt avskräckte kriminella från våldsbrott.

Rapportens resultat och kritik

Rapporten konstaterade att den faktiska påverkan av säkerhetszonen på brottsligheten var 'marginell'. Endast en liten mängd narkotika och en kniv beslagtogs under de hundratals kroppsvisiteringar som utfördes, och inga av dessa föremål kopplades till den kriminella miljön.

Kontroverser kring data om utseende

Mer kontroversiellt var rapportens strykning av data gällande den besökta befolkningens utseende. Enligt en intern version av rapporten, som Dagens Nyheter tagit del av, framkom det att 93 procent av de kroppsvisiterade definierades som att ha 'utländskt utseende'. Denna statistik är särskilt relevant med tanke på den debatt som fördes inför införandet av säkerhetszonen, där farhågor om rasprofilering formulerades. Frida Braf, lokalpolisområdeschef, betonade att detta avsnitt inte inkluderades eftersom det ännu inte var 'förankrat internt'. Istället fokuserades det på likabehandling baserat på ålder och kön.

Förtroendet för polisen

Det är klart att förtroendet för polisen är en känslig fråga. Braf uttryckte vikten av att se över likabehandling och påpekade att en hög andel besökta med utländsk bakgrund kan påverka allmänhetens förtroende. Jan Hofvenstam, polisområdeschef i Östergötland, varnar också för att förtroendet kan skadas om kroppsvisitationer uppfattas som diskriminerande. Polisen understryker att besluten om visitationer baseras på flera faktorer och inte enbart på utseende.

Debatt och krav på granskning

Rapporten har väckt stor debatt och har lett till krav på en granskning av hur polisens åtgärder verkligen påverkar olika grupper i samhället. Frågan om rasprofilering och dess effekter är en kritisk del av diskussionen om hur rättvis och effektiv vår rättsvårdande myndighet är. Vid en tidpunkt där samhället står inför ökad brottslighet är det avgörande att polisen skapar förtroende bland alla medborgare.