I en tid där många svenskar kämpar med sin ekonomi har intresset för lågprishandel ökat explosivt. Enligt HUI:s statistik har branschens omsättning skjutit i höjden från 30 till hela 124 miljarder kronor mellan åren 2004 och 2022. Lågprisbutiker har snabbt blivit en stor del av det detaljhandel som tidigare dominerades av traditionella kedjor.

Företagen bakom dessa lågpriskedjor, flera av dem styrda av medieskygga miljardärer, har lyckats bygga starka varumärken som folk känner till och litar på. Ekonomie doktorn Fredrik Bergström påpekar att framgången beror på en stark tilltro till sina affärsmodeller.

"Det handlar om att skapa butiker som folk känner igen. När man säger Dollarstore så vet kunder omedelbart vad det handlar om, och det underlättar att få upp försäljningen snabbt," säger han. Dollarstore grundades av Peter Ahlberg på 90-talet och såldes nyligen för 2 miljarder kronor.

Biltema, å sin sida, har sin historia i en källarlokal i Linköping där Sten Åke Lindholm började sänka priser genom att köpa direkt från tillverkare. Detta företag genererade förra året en omsättning på hela 7,2 miljarder med en vinst på 470 miljoner kronor. Lindholm, nu bosatt i Schweiz, undviker dock pressen.

Det finns även interna strider bland företagen. Grundaren av lågpriskedjan Jula, som avlidit, testamenterade sitt imperium, vilket ledde till en rättstvist mellan hans barn. Dessutom genomgick familjeföretaget ÖoB en liknande konflikt efter att arvtagarna hamnat i en tvist om fusion med den norska lågpriskedjan Europris, som förvärvade hela bolaget efter en lång juridisk kamp.

En intressant aktör som har blivit populär är den danska kedjan Normal, känd för sina skönhets- och hudvårdsprodukter, som sprids som en löpeld via Tiktok. Med en stor påverkan på den yngre generationen utmanar Normal nu den svenska marknaden, och vd:n för den svenska grenen har enligt egna utsagor aldrig träffat storägaren Anders Holch Povlsen, Danmarks rikaste man.

När vi blickar framåt för lågprisbranschen finns det både möjligheter och utmaningar. Ökad konkurrens, även från utlandet, och striktare EU-regleringar kan sätta käppar i hjulen för fortsatt tillväxt, enligt Bergström. Han lyfter också fram att en potentiell uttråkning bland konsumenterna kan uppstå om utbudet dras åt i för mycket likformighet.

Ulf Johansson, ledare för centrum för handelsforskning vid Lunds universitet, framhåller att många av dessa kedjor började diversifiera sina produktlinjer och därmed också tar marknadsandelar från livsmedelssektorn. Johansson noterar att det är vanligt att ett fåtal familjer styr företag inom svensk handel och att många av dem håller sig borta från börsen, till skillnad från exempelvis Storbritannien.

Det visar sig finnas en mörkare sida av lågpriskedjor, där billiga priser ofta kopplas samman med negativ klimatpåverkan. Många av företagen visar stora omsättningar men kämpar med att uppnå lönsamhet, vilket kan hänföras till deras snabba expansionsstrategier.

"Affärsmodellerna bygger på hög omsättning och låg kostnad. Dessa aktörer är skickliga på att hålla nere kostnaderna," avslutar Johansson.

Vad som kommer att ske med lågprishandeln i Sverige är fortfarande oklart, men det är tydligt att branschen har för avsikt att fortsätta växa och utvecklas, anpassa sig till nya krav och utmaningar, samtidigt som de kämpar för att behålla kostnader och priser som lockar svenska konsumenter.