Under de senaste åren har många följt Lisa Nordström Greens framgångar inom den svenska paraeliten. En person som har varit med henne från början är storebror Daniel ”Dany” Nordström Green. De senaste nätterna har varit fyllda av både sömnlöshet och starka känslor.

– Det går knappt att förstå vad hon verkligen har åstadkommit.

Att vara vaken hela natten när man ska jobba dagen efter är normalt sett inte en bra idé, men när ens lillasyster kämpar på VM på andra sidan jorden är det en annan sak.

– Jag har sett matcherna livestreamade från Hongkong. Jag tvingades börja titta klockan två på natten, men det går inte att missa en sådan händelse. Det är värt all trötthet, säger Dany, som också är en välkänd bowlingprofil i familjens moderklubb BK Tegnér i Säffle och medlem i Svenska Bowlingförbundets styrelse.

Sover inte en minut

Det har också visat sig vara omöjligt att sova efteråt. Under två nätter i rad har Dany, tillsammans med familjen - Lisas föräldrar, tre syskon med sina familjer och syskonbarn - följt sin systers prestation och sett henne bli världsmästare.

– Vi har stöttat henne, hållit tummarna och firat hennes framgångar. Att åka till Hongkong har varit en fantastisk upplevelse för henne, oavsett resultatet.

”Livet bästa bowling”

Dany hade aldrig tvivlat på att Lisa skulle prestera bra, men kanske inte hur storslaget det skulle bli.

– Självklart var hon kapabel att slåss om medaljer, men jag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle gå så bra. Hon spelade sitt livs bowling.

Det är inget otillåtet skryt från en stolt storebror, utan baserat på faktum. En genomsnittlig poäng på 233 per serie i en svit om 16 är en prestation som även skulle ha inkluderat henne i många ”vanliga” VM.

– Det är nästan overkligt vad hon har uppnått. Jag är mållös.

Hur många tårar har du fält de senaste dagarna?

– Ganska många, kan jag säga. Det har varit oerhört känslosamt.

Än mer så när man har varit vid Lisas sida genom hennes resa. Hon har ärligt talat om sin livslånga kamp mot psykisk ohälsa. Hon har varit öppen om svår mobbning, utanförskap, självkänsla, våldtäkt och stigmatiserande syn på sin intellektuella funktionsnedsättning. Under 2019 var hon mycket nära att ta sitt liv, men istället valde hon att återvända hem till Säffle och till sin moderklubb BK Tegnér.

Revansch och framgång

Att kliva ner från elitnivå för att hantera livets utmaningar och eftersträva en positiv miljö har varit avgörande för både hennes liv och framgång. Livet är sällan en rak linje; ibland måste man dra tillbaka för att sedan kunna skjuta framåt.

– Jag har följt Lisa genom hela hennes liv och varit med när hon började träna som sexåring. När hennes liv kraschade fick hon bo hos mig i sex år. Att se henne resa sig från det allra djupaste mörker till högsta toppen är en stolthet och glädje som är svår att beskriva.

– Vilken revansch hon har gjort, både i livet och inom sporten.

Hur stolt är du på en skala från 0-10?

– Det handlar om 100. Nej, faktiskt, den skalan existerar inte ens. Det är en stolthet som är oförklarlig och en ren glädje.

Vad anser du är Lisas styrka som bowlare?

– Hon är alltid 100 procent sig själv. Hon jämför sig inte med andra. Hon har hittat sitt sätt att spela. Hon går in i sin egen värld och fokuserar en ruta i taget, hela tiden med fokus på sitt eget spel.

Vad tror du att det betyder för BK Tegnér och bowlingen i Säffle att Lisa är fostrad där?

– Det betyder oerhört mycket. Alla är glada och stolta över henne och den resa hon har gjort. Hon är en stor förebild för oss alla, både som spelare och i sin kamp mot psykisk ohälsa.

På söndag landar Lisa Nordström Green på Landvetter med övriga VM-truppen. Då ska Dany hämta henne, och hemma i Säffle blir det fest med familjen.

– Dessutom fyller Lisa 30 år på tisdag, så det blir ett dubbel firande.

Kommer 2025 att bli ett år familjen aldrig glömmer?

– Absolut, det blir ett år för historieböckerna, och jag är så otroligt glad att det är just Lisa som får göra detta.