Under juletider är det lätt för nyheter att gå obemärkt förbi, men en stor nyhet har just slagit ner som en bomb: den kinesiska energiteknikjätten Putailai, känd som PTL, får inte igenom sin miljardinvestering i en anodfabrik i Torsboda. Anledningen? Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har avslagit deras ansökan eftersom företaget inte uppfyller de strikt uppställda kraven.

Den planerade satsningen, värd 13 miljarder kronor, skulle enligt PTL skapa upp till 1 900 nya arbetstillfällen i regionen utanför Timrå och vara en del av den gröna industriella utvecklingen i norra Sverige. Men den har snabbt blivit kontroversiell, särskilt efter avslöjandet från Kinamedia om en dold fabrik i Xinjiang där det förekommer tvångsarbete, vilket fått många att ifrågasätta företags anspråk på att vara miljövänligt.

Trots lokala myndigheters försök att tona ner problemen, har frågor kring säkerhet och mänskliga rättigheter blivit centrala i diskussionen om fabrikens etablering. Det avslöjades att tjänstemän i Timrå hyrde in affärskonsulter för att hantera kommunikationen och rättfärdiga investeringen med formuleringar som ville motverka negativa stereotyper om Kina.

Det nya regelverket, som trädde i kraft förra året, ger ISP befogenhet att stoppa investeringar med potentiella säkerhetsrisker. Så långt har myndigheten fått in över 1 200 anmälningar och har inlett granskning av 24 ärenden, men det är PTL:s investering i Torsboda som nu är den första att bli underkänd. Meddelandet kom i ett pressmeddelande från Torsboda Industrial Park:

"PTL har idag meddelat oss att Inspektionen för strategiska produkter inte godkänner deras investering i Torsboda, då bolaget inte uppfyller de krav myndigheten ställt."

Stefan Dalin, ordförande för Torsboda Industrial Park, uttryckte besvikelse över beslutet och medgav att en fortsatt dialog med PTL nu är nödvändig. Enligt uppgifter har PTL problem med att uppfylla ISP:s krav på kontroll över det svenska dotterbolaget och har därmed inte kunnat visa att deras tidsplan är genomförbar, särskilt med fabriksöppning som planerades till 2025/2026.

Fabriksetableringen har också bemött kritik på grund av riskerna kopplade till Xinjiang och miljöfrågor, där många har pekat på oklara delar i avtalet med PTL. I ett pressmeddelande påpekas att PTL har möjlighet att överklaga beslutet, och nu inväntar man ett besked om det kommer att ske.

Åland och Sundsvall är i uppmärksamheten, där vissa politiker kräver öppenhet om kostnaderna för denna typ av investering, med hänsyn till att den potentiella vinsten för kommunen och dess invånare nu står på spel.

Riksdagsledamoten Jörgen Berglund vädrar oro över säkerhetssituationen och varnar för att Kina kan utgöra ett hot mot Sverige. Kritiken riktas också mot lokala myndigheter för att de inte lyckats engagera rätt kompetens för att navigera i handel med en stat som Kina.

Vad betyder detta för framtiden och för regionen? Med PTL:s godkännande nu obekräftat, ställs frågan: finns det en väg framåt för utvecklingen av hållbara industrier i Sverige utan att kompromissa med säkerhet och etik? Denna händelse kan få betydande konsekvenser för både arbetsmarknad och investeringar framöver.