En chockerande siffra

Över 600 miljarder kronor! Det är summan som den svenska staten har spenderat för att subventionera lån under de senaste två decennierna. I ett ointressant politiskt klimat där regeringen beräknar att över 80 miljarder ska investeringar – för att återstarta ekonomin – hörs sällan debatten om hur vi ska undvika att hamna i en ny lågkonjunktur.

Från sparsamhet till splurge

Finansminister Elisabeth Svantesson, som tidigare framstod som en stram sparare, verkar nu göra precis det motsatta. Hela 80 miljarder av dessa delvis lånade pengar ska pumpas in i höstbudgeten för att få fart på ekonomin.

Kritik mot skattesänkningar

Senaste veckan presenterades en tillfällig sänkning av matmomsen som förväntas kosta staten 16 miljarder nästa år och 21 miljarder år 2027. Detta initiativ har dock kritiserats. Ekonomiprofessorn Åsa Hansson beskriver åtgärden som 'upprörande och populistisk', vilket väcker frågor om vart våra skattepengar verkligen går.

Räntorna skjuter i höjden

Samtidigt kämpar många svenskar med rekordhöga räntekostnader. Enligt Ekonomistyrningsverket har hushållens ränteutgifter ökat från 91 miljarder år 2021 till hela 219 miljarder förra året – en chockerande ökning med 140 procent! Med det följande räntesubventionerna kostar staten ungefär 61 miljarder kronor 2024.

Räntesubventioner en snedvridning?

Över 43 procent av kostnaderna för ränteavdraget går till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest. Mellan 2006 och 2025 beräknas kostnaderna för ränteavdraget uppgå till hela 620 miljarder kronor. Resultatet? En sviktande ekonomi och en växande medvetenhet om att svenskarna är för räntekänsliga.

En självmordsbenägen strategi?

Det verkar nästan självmordsbenäget att finansiera åtgärder som i själva verket bäddar för en framtida kris. Trots att många har ropat efter avskaffande av ränteavdraget, har inga reella förändringar skett. Att drastiskt ta bort avdraget över en natt skulle vara en riskfylld åtgärd, särskilt för unga.

En politisk handling med risker

Regeringen har nu börjat fasa ut ränteavdragen på konsumtionslån under 2025 och 2026. Kritiker menar att detta kan drabba redan utsatta hushåll som kämpar med att betala av sina lån.

Vad händer härnäst?

Det är dags att lyfta frågan om ränteavdrag och dess påverkan på samhället. Annars riskerar vi att nästa kris, driven av just 'räntekänslighet', kan bli ännu svårare att hantera. Kommer politikerna att våga agera innan det är för sent?