Den ökände "Spökmannen", som dömdes för ett flertal våldtäkter sedan 1988, har återigen hamnat i grottan. I torsdags åtalades han misstänkt för en våldtäkt i Göteborg, vilket har väckt stor uppståndelse i media och bland allmänheten.

Samtidigt har "Nytorgsmannen", som i 2021 dömdes för ett stort antal sexualbrott i Stockholm, återigen gripits. Han misstänks för att ha våldtagit en ung kvinna i Hörby, vilket för tankarna till hur dessa brottsliga individer tycks återkomma till brottslighet trots tidigare fällande domar.

Psykologen Johanna Lätth, expert på sexualbrottslighet inom Kriminalvården, uttrycker sin oro: ”Varje återfall i sexualbrott är oändligt allvarligt och utgör en påminnelse om hur viktigt det är att arbeta med förebyggande åtgärder i samhället.” Hon poängterar dock att sådana här fall är sällsynta, även om det skapar rädsla och starka reaktioner.

Kriminalvården följer varje dömd individ under tre år efter avtjänat straff eller efter att de påbörjat frivård. Under denna tid döms endast två procent av dem för nya sexualbrott, jämfört med cirka 30 procent av Kriminalvårdens klienter som döms för brott överlag.

Behandlingen av sexualbrottslingar har varit i fokus och det finns relativt länge etablerade program just för dem med hög återfallsrisk och mer komplexa behov. Nyligen har ett nytt kortare behandlingsprogram godkänts, avsett för dömda med lägre återfallsrisk. Det korta programmet har visat positiva resultat i pilotstudier och ska nu införas i hela Sverige under året.

Det nya programmet ger Kriminalvården möjlighet att skräddarsy rehabiliteringen beroende på klientens brottshistorik, vilket effektiviserar insatsen och ökar chansen för ett framgångsrikt resultat.

Med de förändringar som nu är på väg att implementeras kan vi kanske se ett ljus i mörkret över hur samhället hanterar dessa allvarliga brott och deras förövare. Det är av yttersta vikt att fortsätta följa utvecklingen och se till att rättigheter samt säkerhet för alla medborgare står i främsta rummet.