Att sälja kläder tillverkade under tveksamma förhållanden, frakta dem med flyg och bränna upp överblivna plagg i öknen verkar vara en affärsmodell som borde ifrågasättas. Men Shein, tillsammans med andra kinesiska jättar, har revolutionerat den globala modeindustrin genom att ta konceptet ultra fast-fashion till oanade nivåer.

Recent rapporter visar en ung kille med tovigt hår som går omkring på en soptipp, omgiven av vildhundar. Det är här, på den dystra frontlinjen av den moderna konsumtionskulturen, som vi börjar förstå omfattningen av vad Shein och liknande företag står för. Baksidan av denna enorma industri är långt ifrån vacker och stigande trendiga kläder med obehaglig utbetalning av dolda kostnader.

Trots de ubestämda etiska frågorna, växer företaget i en rasande fart. Enligt nyheter från Reuters siktar Shein på att bli börsnoterat i London i mitten av 2024, med en förväntad värdering som kan nå över 700 miljarder kronor – mer än tre gånger H&M:s nuvarande värde. Det är imponerande, men väcker även oro över hur detta blir möjligt. Shein säljer nu mer än H&M och Zara i den expanderande marknaden för snabb och billig mode.

Flera faktorer bidrar till denna framgång. En av de mest betydelsefulla är att Shein kan utnyttja luckor i tullagstiftningen för att exportera produkter utan avgifter, en taktik som nu väcker uppmärksamhet bland politiker i EU och USA som är fast beslutna att stänga dessa kryphål. Oavsett vad som händer, är det tydligt att Shein och andra aktörer är här för att stanna, driven av en grunden ambition att erbjuda de lägsta priserna.

Jeff Bezos, Amazons grundare, klargjorde en gång att konsumenters önskningar att betala mer för kvalitetsprodukter är sällsynta. Shein har finslipat denna strategi med hjälp av artificiell intelligens (AI), vilket gör att företaget kan analysera kunddata i realtid för att optimera sina och sina leverantörers verksamheter. Varje köp genererar mer data och därmed bättre möjlighet att skräddarsy erbjudanden till kunderna.

En ungdom i Wrocław, Polen, uttrycker det klart: ”Våra vänner köper saker de inte behöver. Reklamen är så extrem.” Sheins affärsmodell är radikalt annorlunda än traditionella modeföretag; de äger i stort sett inga tillgångar. Ingen lagerhållning, inga egna butiker, och ingen tillverkning – allt hyrs när det behövs, vilket leder till minimala utgifter.

AI-drivna företag som Shein, Temu och TikTok styrs av en algoritm vars enda syfte är maximala vinster. Effekten av denna jakt på hypereffektivitet ökar visserligen konsumenternas köpkraft, men det medför även stora sociala och miljömässiga kostnader. Det finns uppgifter om eländiga arbetsvillkor i Sheins fabriker, och anklagelser om tvångsarbete är inte ovanliga.

Klimatpåverkan från företagets verksamhet är betydlig och den resulterande skräpkulturen av engångskläder skapar enorma mängder avfall. Enligt Aftonbladets granskningar skapar AI-modeller inte naturligtvis en känsla för etiska normer och är istället mer benägna att leta efter sätt att kringgå regler.

Dessutom är detta en del av ett större handelsmönster. Med Kinas handelsöverskott som uppgick till rekordhöga 1 000 miljarder dollar under föregående år, och ansträngningar för att expandera på västmarknader, kan Europa stå inför stort inflöde av billig konkurrens. Detta utmanar inte bara europeisk industri men hotar även välfärdsstaterna.

Det enda sättet att bemöta detta till synes oändliga hot är en strategisk och omfattande förändring av regionala och globala handelsnormer, något som skulle göra det nödvändigt för Europas länder att ställa sig enade mot dessa utnyttjande affärsmetoder.

I takt med att konsumtionsvanorna fortsätter att förändras med inflationskriser och ökande prisjakt, kommer utmanare som Shein bara att bli mer inflytelserika och det som ligger framför oss är en skrämmande insikt: att dessa sopberg av billiga kläder och mänskligt lidande kan vara bara början.