I en tid präglad av snabb konsumtion och ständigt föränderliga skönhetsideal, framstår skönhetsoperationer som en allt vanligare del av vårt samhälle. Många journalister har följt trenden och påstått att skönhetsingrepp blivit det nya normala. Enligt vissa artiklar har individer som inte deltar i denna trend blivit sällsynta. Men är detta verkligen sant?

Historiskt sett har det funnits en motkultur som kritiserat skönhetsnormer och reklamens påverkan på kvinnoideal. På 1990-talet fanns feminiska punkband som Bikini Kill som ifrågasatte dessa normer. Idag verkar den motströmmen tystnat. Journalister som Hanna Fahl påpekar att vi förlorade striden mot skönhetsoperationer för länge sedan, vilket antyder att acceptansen av dessa ingrepp har blivit så utbredd att den nästan uppfattas som självklar.

Enligt en rapport har estetiska ingrepp, som injektioner av botox och fillers, ökat rejält. Uppskattningar tyder på att upp till 300 000 injektioner utförs årligen i Sverige, vilket skulle göra att runt tre procent av befolkningen deltar i sådana behandlingar. Men om man ser på detta ur ett bredare perspektiv är detta fortfarande en försvinnande liten del, särskilt med tanke på att de flesta människor, i synnerhet män och äldre, inte söker denna typ av kirurgiska ingrepp. Statistiken visar till och med att antalet utförda botox-behandlingar har minskat under det senaste året, vilket sätter frågan i ett annat ljus.

Det är också värt att påpeka att det finns betydande risker kopplade till skönhetsingrepp. Professor Anna Rostedt Punga har uppmärksammat att botox, en av världens mest potenta nervgifter, kan sprida sig i större områden än vad klinikerna hävdar. Detta har lett till en ökad debatt kring säkerheten och effekterna av sådana ingrepp på lång sikt.

I dagens samhälle attackerar många den som ifrågasätter andras val av skönhetsoperationer, något som kan ses som en del av en större problematik där kritik mot kvinnors val kan uppfattas som en attack mot kvinnors frihet. Det betyder att det blir allt svårare att föra en konstruktiv diskussion om skönhetsnormer utan att bli stämplad som moralsökare.

Samtidigt uppmanar många att man ska stanna upp och reflektera över vad det innebär att skönhetsoperationer ses som den normala vägen att försöka uppfylla samhälleliga ideal. Den tysta majoriteten kan vara motlös inför grupptryck och en alltmer digitaliserad värld där ideal ofta sätts av sociala medier. Vanligt folk, särskilt yngre, trycks till att ständigt förbättra sitt utseende för att passa in.

Feministiska rörelser har alltid kämpat för individens rättigheter, men om den kvinnliga strävan efter idealen innebär att gå emot sitt naturliga utseende, måste vi ställa oss frågan: Vad handlar egentligen friheten om? Många kvinnor i dagens samhälle, inklusive modeikoner och offentliga personer, kämpar med konflikterna mellan att alliera sig med skönhetsnormer och att acceptera sig själva.

Måhända ligger svaret inte i operationen eller injektionen, utan i att påminna varandra om att den oförändrade – och typiska – bilden av skönhet är mer autentisk än de konstruerade idealen som marknadsförs av skönhetsindustrin. Det som verkligen är normalt är den naturliga kroppen och att omfamna våra äktheter, även i en värld som ständigt pressar på förändring. Snart kan vi kanske återfå perspektivet, sätta stopp för överdriven påverkan och skapa utrymme för att diskutera vad det innebär att vara kvinna idag, utan att snubbla över de förväntningar som ställs på oss.