Johan Tell, säkerhetschef på Skatteverket, har avslöjat att antalet personer som godkänns i säkerhetsprövningar har minskat. Detta beror på att myndigheten genomför mer noggranna säkerhetsbedömningar än någonsin tidigare.

– Vi ser inte att hoten har ökat, utan vår förmåga att identifiera sårbarheter har förbättrats, säger Tell.

Skatteverket hanterar känslig information som intresserar den organiserade brottsligheten, särskilt de som fuskade med skatten. I en rapport har Säkerhetspolisen (Säpo) också identifierat underrättelseverksamhet kopplad till länder som Iran, Ryssland och Kina som betydande säkerhetshot.

Under de senaste två åren har fler personer än tidigare inte klarat säkerhetsprövningarna på Skatteverket. Myndigheten anses att dessa personer riskerar att utnyttjas på olika sätt.

– Det handlar om att förhindra illojalt beteende mot arbetsgivaren, säger Tell och förklarar att det kan handla om informationsinsamling, där känsliga interna metoder kan avslöjas.

Även om Tell inte specificerar antalet som misslyckas med prövningarna, handlar det om säkerhetsklassade tjänster och inkluderar både nya jobbsökande och redan anställda.

Risker för att bli utnyttjad ökar om man har kriminella släktingar, skulder eller missbruksproblem, eller kopplingar till de länder som Säpo varnar för. Tell betonar att medborgare från totalitära nationer som reser frekvent till sina hemländer korrelerar med ökade risker för att påverkas negativt.

– Självklart måste vi vara rimliga i våra bedömningar, men jag tror inte att vi är för hårda, avslutar Johan Tell.

I takt med att Säkerhetskontrollerna skärps, uppstår frågan om det verkligen är nödvändigt att skydda känslig information, och vad det kan innebära för de anställda som vill arbeta för Skatteverket. Många undrar nu: Hur säkra är vi egentligen?