I en chockerande vändning har en planerad nakenshow med kroppsaktivisten Stina Wollter avblåsts av SVT. Detta program skulle ha innefattat att Wollter ritade nakna kändisar under diskussioner. Vanligtvis skulle ett sådant redaktionellt beslut knappt ha fått någon uppmärksamhet, men i ljuset av den pågående konflikten i Gaza har det antagit en betydligt mörkare ton.

Expressens kulturchef Victor Malm har tagit ställning i frågan och anklagar Wollter för antisemitism med en skarp rubrik: ”Stina Wollters judehat är inte ett frikort för idioti”. Detta har lett till en storm av reaktioner och anklagelser där Wollter beskrivs som en ”vänsterjudehatare”. Malms uttalanden indikerar ett osynligt källfäste till en mer politisk debatt kring yttrandefrihet och ansvar.

Kritiken mot Wollter handlar om påståenden hon gjort efter terrorattackerna av Hamas den 7 oktober, där hon spridit konspirationsteorier och kritiska ståndpunkter kring Israels militära agerande. I en tid som präglas av svåra konflikter och massakrer är det lättare att avfärda sådana åsikter som antisemitism, snarare än att bemöta dem med saklig debatt.

Wollter har tidigare ifrågasatt huruvida det är sant att den israeliska militären medvetet dödar egna medborgare – en teori som har ifrågasatts och anses vara konspiratorisk. Detta parallellt med det kända och rättsligt avgjorda ärendet rörande organstöld i Israel har skapat en giftig cocktail av åsikter och anklagelser.

Victor Malm, stödjer sig på en i debatten mer etablerad röst, Ulrika Knutson, som med sin kritik väcker frågor om hur man definierar antisemitism i relation till legitima åsikter om krigets grymheter. Kan kritik mot israels politik vara en legitim del av yttrandefriheten eller är det en form av hat?

Samtidigt har denna situation synliggjort en djupare struktur av retorik och debattklimat där både pro-israeliska och palestinska härskande narrativ krockar. När israeliska soldater dör genom så kallad ”friendly fire” under kaotiska strider, ställer det frågan om hur lätt det är att förvrida fakta i svåra situationer.

I den komplicerade geopolitiska konststriden mellan Israel och Palestina finns det ett brinnande behov av att klargöra dessa begrepp och hur de påverkar vår uppfattning om konflikten. Det är lätt för båda sidor att använda språk och retorik som stärker deras egna synpunkter utan att närma sig en faktisk lösning.

Dagens situation är inte bara en kritik av en individ som Stina Wollter, utan också av den bredare diskursen kring yttrandefrihet och ansvaret för vad vi säger, särskilt under så känsliga omständigheter.

Det är också en påminnelse om att yttrandefrihetens syfte är att skydda alla röster, även de som inte befinner sig i det glamorösa rampljuset. Vi måste vara försiktiga med att inte bara försvara de starka, utan också ge utrymme åt de svaga i debatten.