Teknologi

Satelliter som revolutionerar vår förståelse av klimatet: Så små som tvättmaskiner och ultramoderna!

2024-09-24

År 1960 markerade en milstolpe i mänsklighetens historia när den första vädersatelliten, Tiros-1, skickades upp av NASA. Med en vikt på 122 kilo och en livslängd på 75 dagar, var dess syfte att övervaka orkaner och andra klimatfenomen. Denna tidiga teknik har banat väg för en fantastisk utveckling av satelliter som vi har idag, som nu spelar en avgörande roll i att förstå och övervaka vårt snabbt föränderliga klimat.

Idag finns det hela 322 satelliter i omloppsbana som noggrant övervakar väder och klimat. Dessa internationella partnerskap sträcker sig över länder som USA, Kina, Japan och EU-länder, vilket gör att vi får en bred och sammanställd bild av klimatets förändringar. Jacob Høyer från Danmarks Meteorologiska Institut påpekar att Europa nu leder utvecklingen av klimasatelliter, i synnerhet genom organisationen Eumetsat och deras ambitiösa projektning, Copernicus, som är världens största insamling av jordobservationsdata.

Høyer förklarar att det internationella samarbetet är avgörande för att fylla kunskapsluckor. "Om en satellit behöver bytas ut, arbetar vi tillsammans för att ingen data ska gå förlorad", säger han. Den senaste innovationen inom satellitteknologi är Arctic Weather Satellite (AWS), som har blivit en game changer. Dessa små satelliter, som nästan är lika stora som en tvättmaskin och väger cirka 120 kilo, kan bidra till att övervaka klimatet på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt. Om den första AWS-kapseln visar sig vara framgångsrik, kommer ytterligare sex att skickas upp.

Sedan den första Tiros-satelliten har teknologin gjort imponerande framsteg. Satelliter har utvecklats för att mäta temperaturförändringar och havsnivåhöjningar med extrem precision. Genom att använda mindre satelliter i konstellation kan man upprätthålla en konstant datainsamling och undvika att förlora värdefull information.

Även om mycket har uppnåtts finns det fortfarande utmaningar. Kraven på att kunna mäta mängden koldioxid (CO2) i atmosfären kvarstår. Jacob Høyer antyder att med utvecklingen av de nya CO2M-satelliterna, som förväntas lanseras 2026, kan dessa utmaningar snart övervinnas. "Det pågår ständigt arbete för att förfina våra metoder och teknologier. Det handlar om att säkerställa att vi verkligen förstår vad som händer med vår planet", tillägger han.

Framstegen inom satellitteknologi och det internationella samarbetet ger hopp om att vi snart kan få en djupare och mer exakt bild av vår planets klimatutmaningar.