För familjeskogsägare kan den enda vägen till eventuell ersättning vara att stämma staten i domstol. Men det är en riskfylld väg; om man förlorar processen får man inte bara betala sina egna kostnader, utan även statens rättegångskostnader, vilket kan bli en betydande belastning.

Många skogsägare har inget stort kapital och tvingas därför ge upp kampen mot statens myndigheter. Det som i tystnad händer är att de ser på när samhället tar den egendom som grundlagen ska skydda.

Det är dags för Grundlagsutredningen att agera och rätta till det som idag är trasigt. I dessa tider när samhället står inför nya utmaningar och kriser, är det viktigare än någonsin att vi har en stark och rättvis grundlag. Jag uppmanar alla mina politiska vänner, oavsett parti, att aktivt arbeta för de nödvändiga förändringarna som måste till.

I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, artikel 17, står det klart att "Ingen får berövas sin egendom utom då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid". Det väcker en viktig fråga: Varför ska inte den svenska grundlagen garantera samma sak för våra svenska skogar?

Med den nuvarande situationen där skogsägarnas rättigheter undermineras, är det viktigt att folket enas och kräver förändring. För många, är skogen inte bara en ekonomisk resurs, den är även en del av deras identitet och kultur. För att skydda vårt arv och våra framtida generationer, är det avgörande att vi står upp för våra rättigheter nu!

Vad kommer att hända? Kommer vi att se en förändring i lagstiftningen, eller kommer saker att förbli som de är? Det är en fråga som hela samhället måste ställa sig, medan vi kämpar för att skydda det som är vårt!