Regeringen presenterar sin budget den 22 september

Den 22 september presenterar regeringen sitt budgetförslag för nästa år, och det är inget mindre än rekordhöga 80 miljarder kronor som ska fördelas. Detta innebär en ökning av statsskulden, då en stor del av dessa medel ska lånas.

Stark efterfrågan på reformer inom vård och utbildning

Flera mätningar visar att väljarna insisterar på att budgetpengarna ska satsas på vård och utbildning. Enligt den senaste DN/Ipsos-undersökningen vill nästan hälften av väljarna (44 procent) att medlen ska allokeras till dessa områden.

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, förklarar: "Det är frågor som väljarna sätter högst på agendan, och detta har vi sett i tidigare undersökningar också."

Bred enighet bland väljarna — utom Miljöpartiet

Mätningen visar att både stads- och landsbygdsbor, liksom personer med olika utbildningsnivåer, sätter vård och utbildning i topp. Detta gäller för nästan alla partier, med undantag för Miljöpartiet, som hellre ser satsningar på miljö och klimat.

Satsningar på skattesänkningar får lajt stöd

Trots att regeringen planerar att satsa stora summor på skattesänkningar, inklusive lägre moms på mat, inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, visar undersökningen att väljarna tycker att endast två procent av budgeten borde gå till dessa skattesänkningar.

Källebring poängterar att "skattesänkningar har ett mycket begränsat stöd. Medborgarna vill se förbättringar inom områden som inte fungerar bra i samhället, och det är mycket tydligt att detta prioriteras högre än egen ekonomisk vinning."

Väljarna har tydliga prioriteringar

Utöver vård och utbildning är väljarna också starka i sin önskan om att öka satsningar på kriminalpolitik, försvar och infrastruktur. Jämfört med tidigare mätningar vill fler nu se en ökning av medel till försvaret.

Källebring konstaterar att inget av partiernas väljare har skattediskussionen på sina topplistor. Det är snarare vård och skola som dominerar.

Vad händer nu?

Med regeringens kommande budgetpresentation i sikte är det uppenbart att väljarna har satt sin agenda. Hur dessa önskemål kommer att uppfyllas återstår att se, men trycket för stora satsningar inom välfärden är tydligt.