Så ska Putins skuggflotta punktmarkeras i Östersjön
2025-01-17
Författare: Lars
Det har snart gått en månad sedan det kinaregistrerade bulkfartyget lämnade området mellan Sverige och Danmark och försvann ut på öppet vatten.
-Vi hade kontakt med fartyget och bad att de skulle flytta sig till svenskt territorialvatten. Hade de efterkommit den svenska begäran hade vi kunnat borda fartyget och genomföra husrannsakan tillsammans med polisen, säger Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för den svenska kustbevakningen.
Det aktuella fartyget, Eagle S, som misstänks tillhöra Rysslands skuggflotta, är i dagsläget under finskt beslag efter att det frivilligt styrt in på finskt vatten. Det har tidigare rapporterats om att Eagle S misstänks ha rivit av viktiga kommunikationskablar i området. Kablarna, som förbinder Sverige med Litauen och Tyskland med Finland, slutade fungera som ett resultat av fartygets passage.
Under en månad låg det ifrågasatta fartyget strax söder om den danska ön Anholt, vilket väckt misstankar om att man släpat sitt ankare på havets botten och orsakat skador på dessa kablar. Nyheten bekräftades under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, där Carl-Oskar Bohlin, minister för civil beredskap, avslöjade att spår av ett ankare har hittats, kopplat till det misstänkta fartyget.
Regeringen har gett Kustbevakningen en nyckelroll i att övervaka den ryska skuggflottan och andra fartyg med avvikande beteenden. Övervakningen syftar till att skydda viktiga kommunikationsinfrastrukturer i Östersjön. Fartygen, som ofta transporterar olja och gas, ses som en stor säkerhetsrisk.
Det handlar om att säkerställa att Kustbevakningens resurser fokuseras på de mest sårbara punkterna där kablar ligger på havets botten. Varje dag registreras 4500 fartygsrörelser i Östersjön, vilket gör uppgiften monumental. Lena Lindgren Schelin poängterar vikten av att identifiera avvikelser i fartygstrafik för att kunna agera snabbt och effektivt.
Kustbevakningen har också tillgång till tre fartyg som deltar i den pågående NATO-operationen, vilket underlättar samarbetet med marinen för att maximera den gemensamma övervakningen.
Trots dessa insatser finns det stora utmaningar. Lena Lindgren Schelin uttrycker oro för att det finns begränsade befogenheter på internationellt vatten, vilket kan göra det svårt att agera proaktivt mot hot. Det blir avgörande att ha rätt resurser på rätt plats, vilket kräver noggrant planerade strategier och resurstilldelning för att skydda Sveriges intressen i Östersjön.