I en viktig avhandling disputerar veterinären, epidemiologen och forskarstuderande Linda Ernholm på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hennes forskning belyser smittriskerna för Sveriges tamgrisar, särskilt i områden där vildsvin är närvarande.

Nyligen meddelade myndigheterna att Sverige har friförklarats från det första utbrottet av svinpest hos vildsvin, vilket har lett till ökade oro för att tamsvin kan drabbas av den allvarliga sjukdomen.

Nyhet: Salmonella-hot från vildsvin i Skåne och Småland

I Skåne och Småland har en grisanpassad typ av salmonella, Salmonella Choleraesuis, identifierats, där vildsvinen utgör en lokal risk för smittspridning. Det har observerats att vildsvinsgrupper i dessa regioner kan ha blivit infekterade efter att ha ätit importerad majs, vilket har skapat en oro för den potentiella spridningen av bakterien till tamgrisar.

En ny smittosituation för Sverige

Enligt Linda Ernholm är det en ny och allvarlig situation, då antalet vildsvin har ökat dramatiskt, vilket gör att de befinner sig närmare grisgårdar än tidigare. Den senaste tiden har 80 procent av landets grisproducenter rapporterat om vildsvin eller spår av vildsvinsaktivitet i närheten av sina gårdar.

Nära kontakt: Färre än 10% har staket

Trots detta har mycket få gårdar staket runt sina områden. Jakt och strategisk utfodring med mindre mängder foder eller spannmålsrens är de vanligaste metoderna för att hålla vildsvin på avstånd. Linda Ernholm har även installerat viltkameror för att studera interaktionerna mellan vildsvin och tamsvin.

Sällsynt närkontakt men ändå en risk

Studier från kamerorna visar att vildsvin sällan närmar sig tamgrisar. Men eftersom de ändå har potential att göra det, uppstår en smittrisk från denna nya källa, vilket ofta förbises i nuvarande biosäkerhetsåtgärder på gårdarna.

Det är avgörande att notera att sjukdomar kan överföras både mellan vilda och tama djur, vilket Linda Ernholm påpekar.

Strategier för att höja säkerheten

Slutsatsen i hennes avhandling understryker behovet av att höja säkerheten mot smittspridning genom olika strategier. Ansträngningar mot sjukdomsspridning är avgörande, och med bättre insikt om lokala förhållanden kan spridningen av infektioner minskas.

Ernholm föreslår att lokala jägare kan involveras i strategier för att hålla vildsvinen på avstånd från grisgårdarna, vilket leder till att man kan skapa buffertzoner. Dessa zoner fungerar som hinder för att förhindra att de vilda och tama populationerna kommer i kontakt med varandra.

Avhandlingen, med titeln 'Vildsvin in på gårdsknuten', presenterades den 20 september vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Med ökad kunskap och samarbete mellan jägare och bönder kan vi bättre skydda våra tamgrisar och säkra grisproduktionen i Sverige.