Riksåklagaren har nu uttalat sig om hovrättens dom gällande den tidigare Swedbank-VD:n Birgitte Bonnesen. Enligt åklagaren innebär hovrättens beslut att gränserna för vad som kan betraktas som straffbart har satts på en mycket snäv nivå, och det är osannolikt att det kan ställas strängare krav på vilken information som en verkställande direktör i ett börsnoterat bolag får sprida.

Riksåklagaren menar dessutom att det inte finns något behov av att skapa ett prejudikat, vilket skulle innebära ett vägledande beslut som andra domstolar kan följa i liknande fall. Istället skulle en prövning av åtalet enbart leda till ett uttalande om just de specifika omständigheterna i Bonnesen-målet.

Birgitte Bonnesen blev avskedad från sin position på Swedbank efter att SVT:s "Uppdrag granskning" 2019 visade att storbanken kan ha varit inblandad i penningtvättsärenden i Baltikum. År 2022 åtalades hon för att ha spridit vilseledande uppgifter om bankens strategier mot penningtvätt i Estland.

I tingsrätten frikändes Bonnesen, men i höstas blev hon dömd i hovrätten till ett fängelsestraff på ett år och tre månader för grovt svindleri. Detta har fått stor uppmärksamhet i media och väckt frågor om ansvar och transparens bland företagsledare i finanssektorn.

Huruvida målet nu når Högsta domstolen för ytterligare prövning är oklart, men det kan få betydande konsekvenser för hur framtida fall av vilseledande information hanteras i svenska domstolar. Många följer utvecklingen noga, särskilt i ljuset av den pågående debatten om bankernas roll i penningtvätt och behovet av att stärka regleringen inom finanssektorn. Vad kommer näst i kampen för ansvarighet?