Antibiotikaresistens är en av de största globala hälsohoten vi står inför idag. Enligt forskare vid Umeå universitet kan resistensen mot antibiotika komma att bli lika dödlig som cancer inom de kommande decennierna.

I en banbrytande studie har forskarna belyst hur bakterier, genom sina biologiska mekanismer, utvecklar försvar mot virusangrepp. Det handlar om specifika gener i bakterierna som försämrar virusets förmåga att föröka sig och sprida sig inom en population av bakterier.

Ignacio Mir-Sanchis, huvudförfattare till studien och forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, framhäver: "Om vi kan förstå de försvarssystem som bakterier använder mot virus, kan vi potentiellt hitta sätt att nedsätta deras resistens och på så sätt effektivisera behandlingen av allvarliga infektioner i framtiden."

Forskarna har fokuserat på Staphylococcus aureus, en bakterie som är välkänd för sin potentiella dödlighet, särskilt när det gäller tillstånd som septisk chock och lunginflammation. En undergrupp av dessa bakterier har blivit multiresistenta mot antibiotika och utgör därför en betydande risk för folkhälsan, med en fjärdedel av dessa bakterier i vissa länder klassade som multiresistenta.

Intressant nog är dessa bakterier sårbara för en typ av virus som kallas bakteriofager, vilka har en lång historia av att infektera och döda bakterier. Denna kapprustning mellan bakterier och fager har lett till att bakterier utvecklar alltmer komplexa och avancerade försvarsmekanismer, vilket innebär att studier av dessa proceser är av stor vikt.

Forskarnas arbete med Umeå universitets kryoelektronmikroskop har möjliggjort identifieringen av en specifik uppsättning gener i Staphylococcus aureus mobilom, som ger immunitet mot bakteriofager. Detta sker genom att ett nyckelprotein formar en struktur som blockerar bakteriofagernas förmåga att kopiera sitt DNA, vilket i sin tur hindrar dem från att infektera fler bakterier.

"Denna upptäckte process kan bli nyckeln till att förstå fler aspekter av bakteriers sjukdomsframkallande egenskaper. Den visar på hur resistenta bakterier skyddar sig mot virusangrepp, och de gener som är involverade bär också med sig information som rör produktion av toxiner och antibiotikaresistens. Det kan mycket väl bli en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens," tillägger Mir-Sanchis.

Studien publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, vilket belyser dess betydelse i den pågående forskningen kring resistens mot antibiotika. Denna nya kunskap kan leda till innovativa behandlingar och strategier för att hantera detta växande problem och rädda liv i framtiden.