Sexsomni, ett sällsynt tillstånd där individer utför sexuella handlingar under sömnen, har blivit ett allt vanligare försvar i svenska våldtäktsfall. Trots att det globalt endast finns omkring 200 dokumenterade fall sedan 1980-talet, används detta tillstånd av misstänkta våldtäktsmän i Sverige på ett chockerande sätt.

Michael Verdicchio, journalist på Göteborgs-Posten, har undersökt hur sexsomni används som försvar och rapporterar att 74 personer har åberopat detta tillstånd de senaste 15 åren, och att cirka en tredjedel av dessa har friats. Detta väcker frågor om varför Sverige upplever en sådan exponering av detta sällsynta tillstånd.

"Det finns fall där sexsomni verkligen är ett faktum, men ändå undrar man om brottsmisstänkta i Sverige faktiskt lider av en epidemi av sexsomni," säger Elisabeth Massi Fritz, en framstående brottmålsadvokat, under en intervju.

Konsekvenserna av detta mönster är förödande, både för brottsoffer och för gärningsmän. Verdicchio påpekar att även om nackdelar för offren är uppenbara, då de inte har rätt till brottsskadeersättning trots bevis för våldtäkt, påverkas även de som frias, då de ofta saknar nödvändig behandling för att minska risken för återfall.

Bevisbördan ligger hos åklagaren och att motbevisa existensen av sexsomni är en utmaning. ”Det är svårt, men inte omöjligt att bevisa att någon inte lider av detta tillstånd,” säger Fritz. Hon påpekar att den tidpunkt i rättsprocessen då försvarstesen tas i bruk kan vara avgörande för utgången.

Experter pressar på för en striktare granskning av dessa påståenden, och påpekar att många frågor kan ställas för att avslöja falska påståenden om sexsomni. Det finns ett behov av att skapa medvetenhet och utbildning inom rättssystemet för att se till att offrens rättigheter skyddas. Sverige står inför en kritisk intervju — kan rättssystemet motverka missbruket av psykologiska försvar utan att skada de som verkligen behöver hjälp?